Inventering av djur och växter

Inventering av kungsfiskaren

Kungsfiskaren är en liten, blå och orange fågel som gräver ut sitt bohål i strandkanten till vattendrag. I Lerums kommun är arten starkt knuten till Säveån, men den förekommer också i andra vattendrag i kommunen, så som i större biflöden till Säveån, Lerån och Lärjeån. Kungsfiskaren är klassad som sårbar i Artdatabankens röda lista över hotade arter.

Kungsfiskaren är en av de arter som Lerums kommun har pekat ut som ansvarsart för kommunen. Det betyder att kommunen ska prioritera arten och dess livsmiljöer i sitt naturvårdsarbete. Enligt kommunens naturvårdsprogram ska ansvarsarterna omfattas av åtgärdsprogram, vilket ska behålla eller öka utbredningen av kommunens ansvarsarter och ansvarsnaturtyper.

Under 2022 inventerade kommunen förekomsten av kungsfiskare och tog fram ett lokalt åtgärdsprogram för arten.

• En återinventering av tio lokaler som inventerades 2012 gjordes
• En inventering av nio lokaler som bedömts kunna vara lämpliga för arten gjordes.
• Inventeringen syftade till att bedöma respektive lokals potential som häcklokal för arten och att föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra lokalerna, till exempel biotopvård i befintliga strandbrinkar eller att anlägga konstgjorda strandbrinkar.

Inventeringen och framtagandet av åtgärdsprogrammet genomfördes med hjälp av statligt bidrag för lokala naturvårdssatsningar, så kallat LONA-bidrag.

Inventering av större vattensalamander

För att få mer kunskap om större vattensalamander i kommunen gjordes en inventering 2018. Projektet genomfördes med stöd av statliga medel för lokala naturvårdssatsningar, så kallat LONA-bidrag.

Resultatet har använts som underlag för kommunens naturvårdsprogram och översiktsplan. Bättre information om djuren gör att vi kan planera staden och byggnationer bättre. Dessutom hjälper det oss att upptäcka områden för större vattensalamander, så kallade värdetrakter. Då kan vi ta fram lämpliga åtgärder, exempelvis restaurering och nyanläggning av våtmarker.

Vattensalamandern är fridlyst

Det största hotet mot arten är förlusten av deras livsmiljöer. Den större vattensalamandern är fridlyst enligt Artskyddsförordningen. Det betyder att det är förbjudet att:

• skada, döda och fånga vilt levande exemplar
• skada artens ägg eller larver.
• ta bort dem från vattnet eller att försöka skada eller förstöra artens livsmiljö.

Vad kan du göra?

För att gynna större vattensalamander kan du vara rädd om både tillfälliga och permanenta vattensamlingar i landskapet. Återskapade våtmarker och småvatten är positivt för många olika sorters växter och djur. Var extra uppmärksam om du kör bil under fuktiga nätter. Då är groddjuren gärna uppe på vägarna.

Inventering av fladdermöss

Med 11 arter totalt hör Lerums kommun till de artrikare i Göteborgstrakten och övriga Västra Götaland. Det beror på den stora mängden lövskog, sjöar och åar i området. Flest fladdermöss finns vid sjöarna Mjörn, Aspen och Sävelången och längs med Säveån.

I Sverige finns 19 av världens alla 1 200 arter. De svenska arterna är anpassade för att fånga och äta insekter. Fladdermöss går i dvala under de kalla och mörka årstiderna. Då behöver de platser att övervintra på. Områden nära till lövskog med gamla träd, öppna marker, vattenområden och gamla byggnader är perfekta. Alla fladdermöss i Sverige är fridlysta. De är även skyddade genom EUs art- och habitatdirektiv.

Under 2012 och 2013 inventerade Lerums kommun och Härryda kommun fladdermössen. Vi fick även stöd av Naturvårdsverkets statliga bidrag till kommunal och lokal naturvård. Tidigare har vi inventerat områden i bland annat Härskogen. Det var i samband med undersökningar inför etablering av vindkraft.

Inventering av skyddsvärda träd

Lerums kommun har tillsammans med Hållbar utveckling Väst och 16 kommuner genomfört ett projekt för skyddsvärda träd. Projektet kallas Värna skyddsvärda träd. Projektet syftade till att öka kunskapen om trädens värde. Målet var att visa hur träden är en del av vårt kulturarv samtidigt som de rymmer en mångfald av växter och djur.

En viktig del i projektet rörde träd vid kommunal planering, till exempel hur kommunen kan ta hänsyn till träden i samhällsplaneringen och hur de kan skötas på bästa möjliga sätt. Projektet genomfördes med hjälp av statliga bidrag för lokala naturvårdssatsningar, så kallat LONA-bidrag.