Så tar kommunen fram en detaljplan

Vad är en detaljplan?

Detaljplanen består av en karta med regler för hur en får bygga och hur marken får användas. Kommunen tar fram detaljplaner utifrån en bestämd översiktsplan.

Till detaljplanen finns en beskrivning av planen, genomförandet och ibland även ritade bilder. Beskrivningarna är till för att förklara planens syfte och innehåll och hur den är tänkt att genomföras, men är inte juridiskt bindande.

Det kan även göras olika utredningar till detaljplanen. Det är utredningar som buller-, trafik- och geotekniska utredningar för området.

Detaljplanen ger rätt att bygga enligt detaljplanen under en angiven tid, vilken står på detaljplanen.

Om du ska bygga

Om du ska bygga eller ändra något behöver du ta reda på om platsen för bygget ligger inom ett detaljplanerat område eller inte. Det påverkar nämligen om du behöver lov eller inte.

Detaljplaneprocessen

Planprocessen regleras i plan- och bygglagen. Innan kommunen antar, alltså godkänner, en detaljplan behöver den gå igenom olika steg.

Samråd

Samrådet är första steget i att ta fram ett förslag till detaljplan. Samrådet syftar till att tidigt i detaljplanearbetet få in önskemål och synpunkter om förslaget för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Berörda fastighetsägare, myndigheter och organisationer får lämna synpunkter.

I samrådshandlingarna finns förslaget till detaljplan, varför förslaget tagits fram och utredningar som gjorts. Handlingarna är tillgängliga för alla under samrådstiden. Samrådstiden är ofta två–tre veckor lång, ibland längre.

Handlingar och information om var du kan lämna synpunkter på förslaget finns på lerum.se, hos kundcenter KomIn och på det bibliotek som ligger närmast planområdet. Är detaljplanen av allmänt intresse annonseras det även i tidningen, i en så kallad kungörelse.

Synpunkterna samlas i en samrådsredogörelse. Där finns även en förklaring till hur kommunen tänker utifrån de synpunkter som kommit in. Ibland ändras förslaget utifrån synpunkterna. Lämnas synpunkter som kommunen inte har kunnat ta hänsyn till förklarar vi varför.

Nästa steg i processen är granskning. I de fall som planförslaget godkänns av alla i samrådskretsen kan detaljplanen antas direkt efter samrådet.

Granskning

Kommunstyrelsen beslutar om planförslaget ska gå ut på granskning. Synpunkter som lämnats under samrådstiden sammanställs och planhandlingarna bearbetas eventuellt. Därefter ställs förslaget ut för granskning.

Granskningens syfte är att visa det eventuellt bearbetade planförslaget som kommunen har tänkt anta. Samtidigt får berörda en sista möjlighet att lämna skriftliga synpunkter.

Synpunkterna som kommer in sammanställs i ett så kallat granskningsutlåtande. Granskningsutlåtandet ska innehålla en presentation av vad kommunen tycker om de synpunkter som kommit in. Det ska även ha förslag på hur de kan arbetas in i detaljplanen.

Nästa steg i processen är antagande.

Antagande

Efter granskning ska förslaget godkännas av samhällsbyggnadsnämnden. Därefter går det vidare till kommunfullmäktige som beslutar om planen kan antas eller inte. Att förslaget antas betyder att förslaget är klart.

Om ingen överklagar under en viss bestämd tid blir beslutet giltigt, så kallat laga kraft.

Överklagande

Sakägare som senast under granskningstiden framfört synpunkter som inte har tillgodosetts kan överklaga beslutet att anta detaljplanen till Mark- och miljödomstolen. Om du vill överklaga skickar du din överklagan till kommunen.

Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolens dom kan inte överklagas utan blir giltig direkt, det kallas att planen vinner laga kraft.

Laga kraft

Att planen vinner laga kraft betyder att planen blir giltig: Det blir den när Länsstyrelsen beslutat att inte överpröva planen och ingen har överklagat kommunens antagandebeslut eller om mark- och miljödomstolen/mark- och miljööverdomstolen har avgjort frågan.

När planen har blivit giltig börjar genomförandetiden att gälla.

Genomförande

I varje detaljplan som görs ska genomförandefrågorna lyftas fram i en så kallad genomförandebeskrivning. Den ingår i planbeskrivningen. Genomförandebeskrivningen ska redovisa åtgärderna som behöver göras för att kunna genomföra planen. Åtgärderna kan vara:

• organisatoriska
  
• tekniska
• ekonomiska
• fastighetsrättsliga.

Vad är ett program?

Ett program kan göras för ett större område. Det görs för att förtydliga mål och förutsättningar innan en eller flera detaljplaner görs i ett område. Här lägger kommunen mål och förutsättningar för arbetet.

Vad är en områdesbestämmelse?

För områden som inte omfattas av detaljplan kan kommunen anta områdesbestämmelser. De används exempelvis för att reglera befintlig bebyggelse eller vid reservering av mark för allmänt ändamål.

Områdesbestämmelser kan göra riktlinjer i översiktsplaneringen bindande men leder inte till några byggrätter. Processen för att ta fram och anta områdesbestämmelser liknar processen för detaljplanering. Områdesbestämmelser är till innehåll inte lika omfattande som detaljplaner.