Riktlinje för hantering av kamerabevakning i kommunala fastigheter

Syfte

Syftet med riktlinjen är således att klargöra förhållningssätt och möjligheter för kamerabevakning på kommunens fastigheter för att:

• tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning
• tillse att kommunal kamerabevakning bedrivs vid behov genom ett centraliserat, proportionerligt, kunskapsbaserat, kostnadseffektivt och samordnat arbetssätt
  
• tillskriva, beskriva och förtydliga ansvar, roller och processer.

1. Inledning

Följande bestämmelser gäller för hela organisationen och tydliggör kommunens förhållningssätt avseende användning av kameror i bevakningssyfte på kommunens fastigheter.

Integritetsskyddsmyndigheten är den myndighet som utför tillsyn och granskar efterlevnaden inom dataskyddsområdet. Integritetsskyddsmyndigheten är också den myndighet som man ska vända sig till vid tillståndsansökan och vid frågor om personuppgiftshantering vid kamerabevakning. Integritetsskyddsmyndigheten utfärdar tillstånd i de fall sådant behövs.

Möjligheten att bedriva kamerabevakning styrs framför allt av tre lagar:

• Kamerabevakningslagen (2018:1200), KBL
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), kallas ofta för GDPR (General Data Protection Regulation) och Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, Dataskyddsförordningen.
• Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),OSL

2. Lagrum

2.1 Kamerabevakningslagen

Kamerabevakningslagens syfte är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning. Som ett allmänt krav för kamerabevakning av alla typer av platser gäller att bevakningen ska bedrivas lagligt, enligt god sed och med hänsyn till enskildas personliga integritet. Kamerabevakningslagen gäller oavsett om allmänheten har tillträde till platsen eller inte.

2.2 Dataskyddsförordningen

Dataskyddsförordningen reglerar enskilda personers, företags och organisationers behandling av personuppgifter som rör enskilda personer. Enligt Dataskyddsförordningen får personuppgifter bara samlas in för särskilda, uttryckligen angivna och berättigade ändamål och får inte användas i något annat syfte. Detta innebär att avsikten med kamerabevakningen måste bestämmas innan bevakningen påbörjas. Tillsynsmyndigheten får ta ut en sanktionsavgift av en myndighet vid överträdelser som avses i dataskyddsförordningen.

2.3 Offentlighets- och sekretesslagen

Kommunen som myndighet ska tillämpa Offentlighet- och sekretesslagen. Material från kamerabevakning rörs framför allt utav bestämmelsen i 32 kap. 3-3a §§ OSL.

3. Tillämpning

Den verksamhet som avser införa kamerabevakning ansvarar för bedömnings- och tillståndsförfarandet för kamerabevakning enligt tillhörande Rutin för kamerabevakning.

3.1 Ändamål

För att kamerabevakning ska vara tillåten krävs att det finns ett specifikt och berättigat ändamål, det vill säga syfte med bevakningen. Ändamålet sätter ramarna för vad som är tillåtet att göra. Nya ändamål med bevakningen får inte läggas till i efterhand om det inte är förenligt med det ursprungliga ändamålet.

En intresseavvägning (8§ KBL) ska göras med eller av den personuppgiftsansvariga i verksamheten och måste ge resultatet att intresset av kamerabevakning väger över intresset för den enskilde att inte bli kamerabevakad.

Kamerabevakning ska övervägas när andra åtgärder har prövats och inte gett förväntat resultat. Utgångspunkter i intresseavvägningen kan bland annat vara:

• Kamerabevakning i brottsförebyggande syfte
  
• Kamerabevakning för att förhindra olyckor eller skapa tryggare miljöer
  

Alternativa förebyggande åtgärder kan exempelvis vara:

• Förvaring och märkning av stöldbegärligt material
  
• Timerfunktion
  
• Skalskydd och tillträdesrutiner
  
• Åtgärder i fysisk närmiljö (ta bort sådant som skymmer sikten och förhindrar insyn)
• Belysning
  
• Ökad fysisk närvaro
  

Beslut om kamerabevakning ska ske av den nämnd (eller delegat) som är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i deras respektive verksamheter.

Innan kamerabevakning inleds ska verksamheten samråda med utsedda funktioner enligt tillhörande rutin.

3.2 Efterlevnad av bestämmelser

Oaktat om tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten behövs för bevakningen eller inte ska samtliga krav uppfyllas.

Vartannat år, eller oftare vid behov, ska kamerabevakning utvärderas för att säkerställa att den rättsliga grunden fortfarande föreligger. Om något har förändrats på den bevakade platsen eller om andra omständigheter förändrats som påverkar kamerabevakningen ska en ny behovsanalys göras.