Lerumsskolor piloter i digitaliseringsresan

Enligt regeringens digitaliseringsstrategi från 2017 är visionen ingen mindre än att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Vi är inte utvalda på våra meriter, men Lerums gymnasium, liksom alla kommunala skolor i kommunen är långt framme i digitaliseringen. Enbart Lerums gymnasium har över tre tusen genomförda digitala prov fram till idag. I Lerums kommun ingår alla från årskurs 6 i vårt digitala skrivsystem, säger Erik Winerö, förstelärare på gymnasiet som även forskar på institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet om just digitala bedömningspraktiker.

Tisdag 24 maj möttes representanter från Skolverket, Lerums gymnasium, IKT och Nordlo för en första genomgång IRL. I piloten ska Bygg- och anläggningsprogrammet, Teknikprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ingå.

Digitaliseringen av de nationella proven (DNP) har två centrala delar - den digitala provtjänsten och det förändringsarbete som behöver göras på skolorna. I utvecklingsarbetet ger Skolverket huvudmän och skolor stöd i förberedelsearbetet för att säkra tillräckligt digital infrastruktur och kompetens.

Med Lerums gymnasiums breda erfarenhet av digitala prov kan vi vända på det; vad kan ni lära oss? frågar Cecilia Gustafsson, tillsammans med Annika Hasselblad, ansvarig för försöksverksamheten på Skolverket.

Det handlar om att integrera det digitala som en naturlig del i undervisningen och vidareutbilda lärarna. Det får ske successivt och inte enbart när det är dags för prov. Självklart möter vi också motstånd ibland, säger Erik.

Det finns kanske inget område där alla har så mycket åsikter som när det kommer till skolan. Nu finns stor mängd forskning på området – då ska vi använda det för att göra skolan bättre, säger Annika.

Med digitala nationella prov finns flera vinster; effektivare hantering och administration, central arkivering hos Skolverket och minskat läckage av proven.

Om det blir säkrare vet jag inte. Jag brukar säga att vi inte ska digitalisera för dess egen skull. Digitaliseringen ska ge mervärde, menar Erik.

Ett annat starkt skäl är att öka likvärdigheten vid bedömningen av de nationella proven och göra det mer rättvist. Forskare vid Stockholms universitet har visat att vinstdrivande skolor dels rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom betygsätter mer generöst i förhållande till de generöst rättade proven.

Redan våren 2023 kommer vi utföra studier där de nationella proven bedöms lokalt och centralt. Vi ska titta på om det blir några skillnader i bedömningarna. Nationella proven har endast ett syfte: Att stödja betygssättningen, säger Cecilia.

Försöksverksamheten bidrar även till att underlätta en möjlig övergång till extern bedömning, vilket innebär att en annan lärare än den som undervisar eleven bedömer elevens lösning av ett nationellt prov.

Hela provgenomförandet inklusive bedömningen kommer att genomföras i en webbaserad provtjänst som Skolverket tillhandahåller. Skolorna kommer som en del av förberedelserna i förväg få möjlighet att testa och bekanta sig med den nya digitala provtjänsten.

Det finns utmaningar i försöksverksamheten; hur räknar eleverna digitalt? Hur nå ut till alla 6000 skolor ute i vårt land?

Det här är ett sätt att tvinga alla skolor och hela samhället att ställa om digitalt. Någon gång mellan 2025-2027 måste alla skolor in i systemet. Det kan vara stora utmaningar för mindre landsbygdsskolor eller friskolor som bygger på en annan pedagogisk grund. Men vi brukar säga att vi bygger vidare på det som finns och adderar det digitala, säger Annika Hasselblad.