Kommunalråden träffade ukrainare som flytt kriget

Att leva två personer på 7,5 kvadratmeter är en utmaning. Natalia bor med sin dotter på ett boende i Lerums kommuns regi. Det är trångt, men gemenskapen med andra i samma situation är god. Delas kök, är det viktigt att visa hänsyn och samarbeta.

Det fungerar bra här. De har det trångt och en dagersättning på 121 kronor för en mamma och hennes tonårsdotter, som ska räcka till mat, kläder, resor med mera, kräver planering. Barnen har svensk skolundervisning som de ofta kombinerar med ukrainsk undervisning på distans på kvällstid. Här har ändå flera vuxna skaffat sig jobb vilket ger större möjligheter att köpa det som behövs. Det är även många goda krafter i civilsamhället som engagerar sig, säger Angelika Wais, flyktingsamordnare i kommunen som även talar ryska och förstår ukrainska.

Bland annat har secondhand-butikerna i kommunen och Svenska kyrkan bidragit med presentkort för inköp av vinterkläder för barnen.

Alexander Abenius, kommunstyrelsens ordförande (M), blir engagerad när han hör om att flera söker jobb.

Vi har nyligen besökt ett expansivt företag i Stenkullen som söker medarbetare utan specialistkompetens. De lär upp personalen själva och ser gärna fler kvinnor på en annars mansdominerad arbetsplats. Vi ska förmedla kontaktuppgifter.

I början av augusti kom de första fem skyddssökande familjerna till kommunen, där kommunen har huvudansvaret för mottagandet. Lerums kommun har blivit fördelade 166 skyddssökande under 2022. Fram till 1 november har endast en fjärdedel, 45 personer, blivit anvisade av Migrationsverket till Lerums kommun.

Kommunen har god kapacitet att välkomna fler skyddsökande inom kort varsel. Vi är väl förberedda och har god översikt över tillgängliga bostäder, för ett ordnat mottagande. Här hyr vi lokalerna vilket gör att vi inte kan bygga om rummen som vi önskar. Trångboddheten är svår att komma ifrån, säger Marie-Louice Hellström, ansvarig enhetschef.