Rådrum ett framgångsprojekt
Av 62 ensamkommande flyktingar i projekt Rådrum i Lerum har idag 60 tillsvidareanställning. Professor Peo Hansen hyllar Lerums arbete.
Kommunstyrelsens ordförande Viktor Lundblad i mingeldiskussion under Rådrums projektredovisning i Floda.
Fredag 17 februari redovisade Rådrum sina resultat från projektet som avslutades vid nyår. Inbjudna var ungdomarna, arbetsgivare, politiker, personer som deltagit i projektet och en professor i statsvetenskap.
I 18 månader har arbetet pågått med att stötta, coacha och handleda ungdomarna att finna arbete. Ett arbete som är nyckeln för att vända utanförskap till integrering i det svenska samhället.
Det här är ett tydligt tecken på ett fantastiskt arbete för integrationen och som nu leder till unga människor som är med och bidrar till välfärden. Så här ska vi även fortsättningsvis arbeta, i nära samverkan med näringslivet och civilsamhället, Viktor Lundblad, kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun.
Tre framgångsfaktorer
Flyktingar, i huvudsak afghanska unga män, som kom 2015 fick först avslag på uppehållstillståndsansökan sedan beslutades om en ny möjlighet om de slutförde gymnasiestudier och skaffade jobb inom sex månader. Därefter kom pandemin.
Vi kan se tre framgångsfaktorer, ungdomarnas motivation, arbetsgivarnas mod och jobbcoachernas engagemang, säger Lars-Ove Johansson från Equmeniakyrkan i Gråbo som medverkat i Rådrum.
Civilsamhället
2021 blev Rådrum beviljade medel, 800 000 kronor, för arbetsfrämjande insatser för dessa ungdomar, totalt 62 i Lerum. Projektet är helfinansierat av länsstyrelsen. Lerums gymnasium har erbjudit kostnadsfria lokaler. 50 procent av projektledarens (anställd Lerums kommun) tjänst och en 25 procentstjänst för en person från civilsamhället bekostades av statliga medel via länsstyrelsen. En förutsättning för att bli beviljad medel var att kommunen samarbetade med civilsamhället.
Professor Peo Hansen.
Därutöver har projektet haft en styrgrupp och arbetsgrupp, arbetsgruppen bestod av frivilliga från Rädda barnen, Equmeniakyrkan och Tollebobarnen. Från årsskiftet drivs Rådrum vidare av civilsamhället själva som en integrerad verksamhet i samhället.
Jag är otroligt imponerad av projektet i Lerum. Det är så här det ska vara, vi ska kraftsamla kring dessa goda exempel, menar Peo Hansen professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet i sin föreläsning i samband med redovisningen.
Rådrum sedan 2019
Egentligen startade Rådrum redan 2019 som ett samarbete mellan gymnasiet, Start (kartläggning av nyanlända) och EMI för att ge stöd till nyanlända elever. Det riktade sig till både nyanlända ungdomar med familj och ensamkommande. Rådrum har bemannats av olika professioner men har också fyllt ett viktigt behov av samverkan mellan olika verksamheter, till exempel mellan gymnasiet och komvux eller mellan ungdomar och skolhälsovården.
2020 finansierade länsstyrelsen ett projekt inom Rådrum där studiecirklar arrangerades för kunskapshöjande insatser. Det visade sig att det främst fanns ett behov av stöd vid körkortstagande där teorin var svår att förstå.