Lerums kommun kraftsamlar mot skolfrånvaro
Hur hanterar vi problematisk skolfrånvaro? Närmare 200 medarbetare inom en rad verksamheter samlades i Dergårdsteatern för att lära av varandra och av forskaren och föreläsaren Malin Gren Landell.
Malin Gren Landell föreläste för ett 200-tal medarbetare i Lerums kommun och Västra Götalandsregionen.
Att ge förutsättningar för alla elever i Lerums kommun att gå ur skolan med godkända betyg och fullfölja sina studier är politiskt prioriterade mål.
%20KS%20vice%20ordf%C3%B6rande%201.jpg)
Renée Bengtsson.
Vi jobbar efter Agenda 2030 och dess globala mål och social hållbarhet är att barn ska fullfölja sin skolgång. Jag vill betona att vi måste bemöta varje elev med problematisk skolfrånvaro som en enskild individ och se lösning med den enskilde individens behov i fokus, uppmanande Renée Bengtsson (S), utbildningsnämndens ordförande i sitt tal.
Att främja närvaro och förebygga skolfrånvaro är ett arbete som sker dagligen på alla våra skolor. Lerum kommun startade i september Närvaroteamet som en del av Plattform Lerum. Det övergripande syftet med närvaroteamets arbete är att få elever med hög skolfrånvaro att återgå i studier genom samverkan med vårdnadshavare, skola och andra berörda.
Sektor utbildning bjöd därför in rektorer, elevhälsopersonal, medarbetare inom socialtjänst och regionens hälso- och sjukvård till en föreläsning med psykologen och forskaren Malin Gren Landell.
Vi som är här idag har alla intresse för och engagemang för att elever i Lerum ska ges möjlighet att fullfölja sin skolgång. Vi är här för att alla elever ska få känna sig nöjda med sig själva när de avslutar sin grundskole- och gymnasieutbildning, sa Ingela Andersson, verksamhetschef Sektor utbildning i sitt välkomstanförande.
Alla elever är idag inte tillräckligt mycket i skolan för att klara sin skolgång och få godkända betyg i grundskolan. Så ser det ut i Lerum liksom i många andra kommuner. Orsakerna till frånvaron är lika många som det finns frånvarande elever och kan också variera över tid för en och samma elev. Ingela fortsätter:
Vi kan tillsammans göra skillnad för de elever som fått problem med att närvara i skolan. Vi måste för att lyckas med vårt samarbete ta varandras perspektiv och då måste vi ha en förståelse för varandras uppdrag. Vi behöver kroka arm och kliva in i mellanrummen. Jag hoppas att denna eftermiddag ska fylla på vår kapacitet att göra detta tillsammans.
En undersökning höstterminen 2020 hade 250 000 elever minst 15 procents frånvaro i Sverige. I flera länder ses 10-15 procents missad undervisningstid som kritiskt. Malin förklarar:
Så stor skolfrånvaro blir en uppförsbacke och vi ser samband mellan skolfrånvaro och sömnproblem, drogmissbruk och depression. Närvaroproblem bryter strukturer, relationer och rutiner vilket i sig ökar risk för psykisk ohälsa. För att ta ett exempel: Går du inte till skolan, känns det dumt att komma till ishockeyträningen på kvällen.
I sin föreläsning ger Malin konkreta tips i vardagen. Malin betonar att börja se tidiga tecken. Tidiga insatser redan i förskolan skapar bra förutsättningar för att hela skolgången blir bra. Frånvaro och skolproblematiska vanor grundläggs i unga år.
De som behöver förskolan bäst, de som har lägst förmågor inom språk och socialt umgänge, för dem är närvaro allra viktigast.
Arbeta systematiskt, menar Malin. Vad är främjande? Vad är förebyggande? Vad är åtgärdande? Studera data, gå igenom dem noggrant och kartlägg med kvalitet.
Egentligen är det ganska enkelt. Vi har lösningarna i våra knän redan – förskolans verktyg för gemenskap, bekräftelse och trygghet. Det är alldeles för många barn som upplever ensamhet. Alla barn behöver uppmärksammas, mötas på sin nivå och känna delaktighet.
Samtidigt är skolfrånvaro komplext. Problematisk skolfrånvaro är ett individuellt problem, ett familjeproblem och ett samhällsproblem. Det finns psykologiska, sociala och strukturella orsaker som ökar risken för frånvaro. Håltimmar i skolan, förflyttningar och skolövergångar ska betraktas som känsliga moment för elever med hög frånvaro.
Om skolfrånvaron är betydande och det är dags för åtgärder, vad Malin kallar den röda nivån, är det viktigt med ett samordnat stöd och att betrakta hela livssituationen.
Här handlar det om att skapa förtroende, skapa trygghet och minska stressen runt skolgången. Och att lyssna på barnen och ungdomarna.
Eftermiddagen avslutades med ett panelsamtal, där publiken även kunde ställa frågor.


