Andra kullen med utbildade språkombud är klar

Med språkombudets insatser ska alla på arbetsplatsen få kunskap i hur språket kan användas för att så många som möjligt ska förstå. SFI-lärare Marie Bichler säger:

En växande andel av personalen i äldreomsorgen är födda utomlands, och är alltså inte modersmålstalare. Men det är också andra grupper som behöver hjälp och stöttning, exempelvis de med läs- och skrivsvårigheter.

Utbildningen är också ett politiskt prioriterat mål och nu är insatsen återkommande. I våras utbildades 17 medarbetare från särskilt boende.

Ordförande för stöd- och omsorgsnämnden Jon Haraldsson sammanfattar:

Att bli förstådd och att kunna förstå är centralt för en god omsorg. Därför är språk och andra närliggande delar av kommunikation väldigt viktiga områden att säkerställa för våra invånares och medarbetares goda vardag. Arbetet med språkombud är ett gott steg i arbetet för en än starkare omsorg i Lerum kommun som jag kommer fortsätta att följa.

Hur ett språkombud arbetar

Språkombuden ska arbeta språkutvecklande, vilket innebär:

• Att analysera hur och när språket används på arbetsplatsen, exempelvis att klargöra vilka processer och ord som används.
• Språkombuden ska förbereda och uppmärksamma kollegor på hur språket används på arbetsplatsen.
• Kollegor som talar svenska obehindrat får kunskap om vad det är i språket som kan vara svårt för olika grupper. Det blir allmän språkutveckling för alla på arbetsplatsen – oavsett nivå på språket.

Ihop med arbetsplatsens chef skapar språkombudet en handlingsplan för hur rollen som språkombud ska införas och hur hinder i språket kan övervinnas.

Vad utbildningen har rustat språkombuden med

För att klara uppdraget har eleverna gått en utbildning på fyra heldagar, som Lerums vuxenutbildning håller i via Vård- och omsorgscollege, VOC. Utbildningen bygger på etablerade insikter inom språkforskning. Språkombuden har bland annat lärt sig att kunna stötta utan att ta över kollegors initiativ och därmed ingjuta självförtroende hos människor. Det kan vara:

• att uppmuntra till att någon tar upp en fråga på en arbetsplatsträff, APT
• att vara med vid dokumentationstillfällen
• att erbjuda hjälpmedel, som exempelvis att en skribent får sätta sig i ett separat rum eller med hörselkåpor för att kunna skriva.

Dessutom är det olika dimensioner av språk som språkombuden uppmärksammar. Exempelvis det svenska språket för icke modersmålstalare, fackspråk för olika yrkeskategorier och olika generationers språk, så kallad kronolekt. Vad som är viktigt är att alla på en arbetsplats blir medvetna och anpassar tal och skrift efter mottagaren och målgruppen.

Blandat lärande

Utbildningen har varierats med allt från föreläsningar, belysande filmklipp och reflekterande diskussioner i grupp. Det har byggt på att eleverna har förberett sig genom att ha studerat hemma. Att reflektera är återkommande i det språkutvecklande arbetet. Eleven Åsa Lindvall Norman kommenterar:

Det är en utbildning med många olika inslag, vilket har varit värdefullt. Det är en aktiv utbildning. Vi som elever har tagit mycket inspiration från varandra i vad som går att göras bättre. Det har också hjälpt mycket att vi har utgått ifrån en reflektionsmodell, som har hjälpt till att öppna ögonen.

Andra positiva effekter

Det språkutvecklande arbetssättet spiller också över på andra områden. En av de nyutexaminerade eleverna Lejla Curt utvecklar resonemanget:

Ombuden skapar en öppenhet bara genom att vi finns. I och med att kommunikationen fungerar bättre ger det ett mer tolerant och tillåtande arbetsklimat. I stort handlar det om hur vi är mot varandra.

SFI-lärare Marie Bichler avslutar:

I det stora hela ger det språkutvecklande arbetssättet ett större språkligt självförtroende hos medarbetarna. Det i sig ger en bättre kvalitet och arbetsmiljö på de olika enheterna. Nationellt går det även att se att språkombudsutbildningen bidrar till att sjukskrivningarna har minskat, vilket ju ger en ekonomisk vinning.

Det här är en del av Lerums kommuns arbete med Agenda 2030.