Lerums gymnasiums Yrkesintroduktion hyllas
I tisdags visades en film om tidigare elever från Yrkesintroduktionsprogrammet på Lerums gymnasium. Utgångsfrågan var: Vad hände sedan?
Glada miner i panelen. Från vänster: Renée Bengtsson, Göran Careborg, Malin Friberg och Peter Kristensson.
Filmen blev startpunkten för en paneldiskussion om hur utbildningar kan anpassas efter elevers olika förutsättningar, så att fler fullföljer sina studier.
Gymnasiets kanske viktigaste uppgift är att se till att eleverna avslutar sin utbildning. Det är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa, utanförskap och arbetslöshet, sa verksamhetschef Amela Filipovic i sitt inledningstal.
Visningen gjordes i samband med att utbildningen Yrkesintroduktion (IMBA) firar tio år. Programmet är ett ettårigt introduktionsprogram med inriktning mot bygg- och anläggningsprogrammet. I den nya filmen får vi återse några av de elever som medverkade i en film för nästan tio år sedan, nu som yrkesverksamma.
Filmen från 2016 fick ett stort genomslag och visades till och med i riksdagen. Vår satsning har uppmärksammats i hela utbildningsvärlden. Vi fick ett starkt mandat att tänka fritt inom organisationen och lite tur har vi också haft, sa Peter Kristensson, förstelärare på Yrkesintroduktionen.
I uppföljningsfilmen från 2025 berättar fem tidigare elever om sina liv idag. Deras historier vittnar om en tuff grundskoletid och avsaknad av gymnasiebehörighet, men också om hur det kan vända.
Efter filmvisningen följde en paneldiskussion med Renée Bengtsson (S), ordförande i utbildningsnämnden, Göran Careborg, tidigare verksamhetschef på Lerums gymnasium, Malin Friberg, rektor på Alléskolan i Floda och Peter Kristensson.
Yrkesintroduktionen visar att det går att vända svåra utgångslägen. Det kan ta lite längre tid, men det är möjligt. Ibland, om man läser tidningarna, kan man få intrycket att skolsystemet inte fungerar, men det här visar motsatsen, sa Renée Bengtsson.
Resultaten är tydliga: 87 procent av eleverna som gått Yrkesintroduktionen har gått vidare till nationella gymnasieprogram eller vuxenutbildning. Framgångsfaktorerna är bland annat små elevgrupper, tydliga ramar, en trygg lärmiljö, goda relationer och ett individanpassat arbetssätt.
Elever har rätt till en meningsfull utbildning. Vi måste ge dem verkliga möjligheter att lyckas, vilket ibland kräver tålamod och ett längre perspektiv. Om samhället satsade mer på unga tidigt skulle vi kunna minska belastningen på socialtjänst, kriminalvård och missbruksvård, sa Göran Careborg.
Han var verksamhetschef när utbildningen startade 2016, i samband med att många ensamkommande unga kom till Sverige.
Flera i panelen lyfte också vikten av samarbete genom hela skolgången, från förskola till gymnasium. Malin Friberg instämde:
Vi arbetar aktivt med att främja närvaro och reagerar tidigt på frånvaro.
Eftermiddagen modererades av John Nelander, utvecklingsledare på Göteborgsregionen, som också gav Lerums kommun beröm:
Lerums kommun är skickliga på att använda utvecklingsprojekt så att de verkligen gör skillnad i verksamheten. Ni arbetar långsiktigt.
Se filmen
När vägen till gymnasiet ser annorlunda ut
Det här är en del av Lerums kommuns arbete med Agenda 2030.



