Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet

Framtidsfullmakt

En framtidsfullmakt ger dig möjlighet att utse någon som ska sköta dina angelägenheter när du inte längre kan göra det själv. Det ska alltså ses som ett alternativ till god man och förvaltare. Det är ett tillägg till vanliga fullmakter. Framtidsfullmakten innebär att du när du är frisk och vid dina sinnes fulla bruk kan bestämma vem som ska ta beslut åt dig när du inte kan det själv längre.

Du ger fullmakten till en annan fysisk person som ska ta hand om dina angelägenheter när du själv inte kan. Det gäller både för personliga och ekonomiska frågor. Personen du ställt ut fullmakten till kallas för fullmaktshavare. Fullmaktshavaren avgör i första hand när fullmakten blir aktuell. Det finns också möjlighet att få frågan prövad i domstol. Fullmaktshavaren behöver vara lojal mot och samråda med dig. Om du vill kan du utse en granskare som har rätt att begära redovisning av din fullmaktshavare.

Privat angelägenhet

Framtidsfullmakten är en privat angelägenhet mellan dig och den blivande fullmaktshavaren och registreras inte på något sätt. Överförmyndarnämnden kan bli involverade först vid misstanke om att förtroendet missbrukas. De kan då agera genom att begära ut en redovisning av uppdraget. Som en sista åtgärd kan de fatta beslut om att fullmakten helt eller delvis inte längre får användas. Det gäller om fullmaktshavaren har missbrukat, försummat eller på annat sätt visat sig vara oförmögen att ta tillvara på dina intressen. De ansöker då istället om en god man eller förvaltare.

Framtidsfullmakt är en privat angelägenhet och ett alternativ till god man eller förvaltare. Det betyder att överförmyndarnämnden inte kan svara på några frågor om det.

Anhörigbehörighet

Anhörigbehörighet är ytterligare ett alternativ till en god man. Det är användbart om en anhörig till dig som är över 18 år inte längre kan företräda sig själv på grund av sjukdom. Anhörigbehörigheten gör att du inte behöver ha någon fullmakt för att företräda personen i vissa frågor.

Anhörigbehörigheten innebär att du för din anhörigas räkning exempelvis ska kunna:

• betala räkningar
• teckna hemförsäkring
• ansöka om bidrag
• handla vissa saker.

Med hänvisning till anhörigbehörigheten kan du även ansöka om andra stödinsatser. Det kan vara insatser som hemtjänst eller en anmälan om behov av vård- och omsorgsboende. Saker som inte omfattas av föräldrabalkens riktlinjer för anhörigbehörighet är:

• sälja fastighet eller bostadsrätt
  
• hantera värdepapper
• processa i domstol.

Nära anhörig

Som nära anhörig räknas i tur och ordning:

1. maka eller make
2. sambo
3. barn
4. barnbarn
5. föräldrar
6. syskon
7. syskonbarn.

Den här rangordningen för vem som ska företräda personen ska följas. Om det finns två barn företräder de personen gemensamt. Anhöriga kan välja att avstå sin rätt att företräda först. Bonusbarn räknas inte in i anhörigbehörigheten.

För att du ska kunna företräda någon krävs det att personen uppenbart saknar förmåga att själv ta hand om sin ekonomi. Personen behöver ha haft förmågan att göra det tidigare men förlorat den. Det kan bero på exempelvis sjukdom, psykisk störning eller försvagat hälsotillstånd. En person som saknat den förmågan sen innan de fyllde 18 år, kan med andra ord inte företrädas genom anhörigbehörighet.