Matavfall

Matavfall ska sorteras

Sedan 1 januari 2024 är det ett lagkrav att sortera ut matavfall.

Det vanligaste abonnemanget hos oss är sortering av matavfall. Ditt matavfall rötas och blir till biogas och biogödsel.

Genom att sorta matavfallet bidrar du till en bättre miljö.

Matfett

Tänk på att inte hälla fett i avloppet. Fettet stelnar i ledningarna och kan till slut orsaka stopp. Använd gärna en miljötratt när du samlar in fettet.

Vad är matfett?

Matfett är smör, mat- och frityrolja av olika slag. Tänk på att det även är oljan i burken med tonfisk eller soltorkade tomater, eller det som blev över efter den ugnsstekta kycklingen.

Ta hand om fettet

Ta hand om ditt använda matfett. Då kan du låta det omvandlas till värme, energi eller bränsle istället för att orsaka stopp i avloppen. Med en så kallad Miljötratt kan du enkelt samla upp överblivet matfett i en PET-flaska.

Det finns några olika sätt att ta hand om matfettet på.

• I första hand ska du bara använda så mycket matfett som du behöver.
• Återanvänd överblivet matfett genom att exempelvis göra en sås av stekskyn eller en dressing av oljan från de soltorkade tomaterna.
• Du kan också torka ur stekpannan med hushållspapper innan den diskas. Pappret slänger du i ditt brännbara avfall.
• Om du har en kompost kan du hälla fettet där också.

Du kan samla upp överblivet matfett och lämna på återvinningscentralen.

• Det matfett som blir över häller du i Miljötratten som du satt på en plastflaska.
• Det finns en behållare för insamling av matfett bredvid insamlingen av farligt avfall.
• Du kan också lägga plastflaskan i kärlet för brännbart - energiåtervinning.
• Har du ingen plastflaska går det bra att hälla fettet i ett tomt mjölkpaket och lämna in.
  

Saknar du en Miljötratt?

På Lerums kundcenter KomIn, på Bagges torg kan du hämta en miljötratt.

Biogas och biogödsel av matavfall

Matavfall innehåller energi och näringsämnen. Genom rötning tas båda dessa resurser omhand som biogas och biogödsel. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid.

Biogas är ett av de energislag som ger allra störst klimatnytta. När du väljer vårt standardabonnemang Matavfall till biogas bidrar du också till klimatet. Du betalar dessutom bara hälften så mycket i avfallstaxa jämfört med om du inte sorterar ut matavfall.

• 1 kilo matavfall kan driva en normalstor biogasbil 1,3 kilometer.
• 1 kilo matavfall ger kväve från biogödsel som räcker för att odla havre till 9 portioner havregrynsgröt.

Vad händer med matavfallet?

• Vid tömningen av kärlet kontrolleras kvalitén så att föroreningar som plast och förpackningar inte följer med till anläggningen.
• Matavfallet från Lerums kommun går till Renovas anläggning vid Marieholm i Göteborg där det tippas ut på ett betonggolv för ytterligare inspektion.
• Matavfallet mixas, sönderdelas och blandas med vatten eller flytande livsmedel.
• I nästa steg pressas matavfallet genom en så kallad skruvpress med hål på 10 millimeter. Det som passerar hålen blir en trögflytande massa, slurry, som är råvaran till biogasframställning.
• Slurryn körs i tankbil till en rötgasanläggning i till exempel Falkenberg, för framställning av biogas och biogödsel.
• Biogasen leds till tankstationer för fordonsgas i närheten och biogödseln sprids direkt på omkringliggande åkermark.

Brunt kärl eller hemkompost?

Hittills har kompostering varit det bästa sättet att ta hand om matavfallet. Men nu finns det möjlighet att både få biogas och biogödsel ur avfallet.

Vid egen kompostering försvinner en stor del av de användbara gaserna upp i atmosfären och vi förlorar möjligheten till en klimatsmart energikälla.

Du kan välja att behålla din hemkompost och komplettera med ett brunt kärl och abonnemanget Matavfall till biogas. Då bestämmer du själv, vad och hur mycket matavfall som hamnar i din kompost.

Kompostera matavfall

Att kompostera matavfall och trädgårdsavfall är ett sätt att ta tillvara näringsämnen. Det organiska materialet bryts ner av mikroorganismer, maskar och andra smådjur till näringsrik jord för din trädgård.

Det är lätt att kompostera sitt egna matavfall.

Anmälan

För att kompostera matavfall måste du anmäla det till Lerums kommun. Anmälan är kostnadsfri och du kan göra den via vår e-tjänst. Om du bara vill kompostera trädgårdsavfall behövs ingen anmälan.

Bokashikompost

Bokashi-kompostering är precis som traditionell kompostering anmälningspliktig. Om du vill kompostera ditt matavfall med Bokashi-metoden behöver du visa hur du kommer att ta hand om matavfallet utöver Bokashibehållaren. Du behöver redovisa var på fastigheten du gräver ner det bokashikomposterade matavfallet, exempelvis i odlingslådor, trädgårdsland eller annan plats. Du behöver också redovisa hur matavfallet förvaras och tas omhand på vintern om det inte kan grävas ned.

Skadedjurssäker varmkompost

För traditionell kompostering av matavfall behövs en sluten, skadedjurssäker varmkompost. Sniglar, råttor, möss och fåglar ska inte kunna ta sig in i en sådan behållare. Behållaren ska ha ett lock och dess botten ska vara tät eller ha ett nät. Den ska också vara så stabil att den klarar av att avfallet blandas om.

Avfallet ska finfördelas och läggas i tunna lager, så att det inte börjar ruttna inifrån. Rör om det översta skiktet och strö på täckmaterial. Det är bra om behållaren har två fack, ett fack där man fyller på med nytt avfall och ett där innehållet får ligga och eftermogna och bli färdig kompostjord. Behållaren ska vara lätt att tömma och helst stå vindskyddad på en skuggig plats.

Storlek

Behållaren behöver rymma ungefär 50 liter matavfall per person. Ska du kompostera ditt trädgårdsavfall i samma behållare som matavfallet behöver du en större behållare. Räkna då med 100 liter per 100 kvadratmeter tomtyta. För en roterande behållare räcker det med 20 liter per person. Om du finfördelar avfallet tar det ungefär sex månader innan det mesta av komposten brutits ner. Byggvaruhus, stormarknader och trädgårdsbutiker tillhandahåller olika modeller av skadedjurssäkra varmkomposter i varierande prisklass. Tillsammans med kompostbehållaren får du skötselråd och tips på hur du ska göra.

Du kan kompostera

• matrester från kött, fisk, skaldjur
• skal och rester från frukt, grönsaker och rotfrukter
• krossat äggskal
• kaffesump och teblad
• snittblommor och krukväxter
• ogräs, löv, häck- och gräsklipp
• hushållspapper.

Du kan inte kompostera

• tyg
• kalk och aska
• salt
• blöjor
• kattsand
• fimpar och tobaksaska
• innehållet i dammsugarpåsen.

Olika problem med kompostering av matavfall

• Dålig lukt. Det beror oftast på att innehållet är för kompakt eller fuktigt vilket förhindrar syretillförsel. Tillsätt täckmaterial och rör om.
• Mycket vätska. Tillsätt torrt täckmaterial som suger upp.
• Flugor. Blanda komposten och täck ordentligt med täckmaterial. Sätt på ett flugnät om problemen kvarstår.
• Myror. Komposten är för torr. Vattna försiktigt, använd vattenkanna med stril. Täta eventuellt behållaren.
• Långsam förmultning. Beror ofta på att det är för torrt. Vattna och täta eventuellt behållaren. Om komposten innehåller för lite näring kan förmultningen också stanna av. Blanda i färska växtdelar eller hushållsavfall.
• Mögel. Det är är svampar som hjälper till med nedbrytningen. Det är inget problem utan en del i komposteringen.