Invasiva främmande arter

Kommunens arbete med invasiva arter

Invasiva arter breder ofta ut sig på andras bekostnad, vilket innebär att andra inhemska arter trängs undan och riskerar att försvinna från platsen.

Under sommaren 2019 undersökte kommunen platser där parkslide, jätteloka, sjögull, jättebalsamin och skunkkalla förekommer. Under hösten 2019 genomfördes vissa bekämpningsförsök på parkslide. Kommunen har även tagit fram rutiner för parkslide för parkenheten och för invasiva växter för kommunens återvinningscentral Hultet.

Mellan april 2020 och december 2021 pågick ett projekt om invasiva främmande arter i Lerums kommun. Projektet betalas med statligt bidrag från den lokala naturvårdssatsningen, så kallad LONA-bidrag, och av Lerums kommun. Projektet omfattar fyra åtgärder:

• Inventering av vattenlevande invasiva främmande arter, exempelvis sjögull, vattenpest och smal vattenpest. Åtgärden är genomförd.
• Bekämpning av parkslide på minst tio platser. Platserna är på kommunal mark i eller i anslutning till känsliga naturmiljöer. Åtgärden pågick under 2021.
• Ta fram rutiner för kommunens enheter kopplat till invasiva främmande arter. Åtgärden pågick under 2020 och 2021.
• Ta fram en plan med åtgärder för hur kommunen ska hantera invasiva främmande arter. Åtgärden pågick under 2020 och 2021.

Återvinningscentral Hultets rutiner för hantering av invasiva arter

Kommunens återvinningscentral Hultet har rutiner för hantering av invasiva växter som kommer in. De ska läggas i väl förslutna sopsäckar som ska läggas i containern Energiåtervinning, nummer 4. Exempel på invasiva växter som ska paketeras i säckar och läggas i containern för energiåtervinning är:

• jättebalsamin
• parkslide
• jätteloka
• blomsterlupin
• kanadensiskt gullris
• vresros med flera.

Den invasiva arten parkslide

Parkslide är en invasiv art. Växten är mycket konkurenskraftig och spridningsbenägen och breder ut sig på andra växters bekostnad. Det innebär att inhemska arter trängs undan och riskerar att försvinna från platsen.

En översikt av var det finns parkslide i kommunen finns på webbplatsen Artportalen. Om du känner till andra bestånd av parkslide får du gärna rapportera det på webbplatsen Invasiva arter. Rapportera in områdets storlek, plats och en bild på beståndet.

Se gärna nedanstående film som beskriver hur parkslide ser ut och vad du kan göra för att begränsa spridningen.

Råd när du hanterar parkslide

Naturvårdsverket rekommenderar att du avstår från att plantera parkslide, jätteslide och hybridslide och att den som har det på sin mark hanterar dem mycket försiktigt. En felaktig hantering eller bekämpning riskerar att leda till ökad spridning.

Om parksliden inte är ett problem där den växer eller breder ut och sprider sig rekommenderar Naturvårdsverket att du väntar med åtgärder. Under tiden är det klokt att ha växten under uppsikt för att kunna notera om den börjar sprida sig. Du kan till exempel markera ut ytterkanterna på beståndet med pinnar eller liknande. Parkslide omfattas inte idag av lagstiftning, men är föreslagen att vara med på en nationell förteckning och kan därmed komma att omfattas av olika förbud.

Tänk på att bekämpningsmedel med glyfosat är förbjudna att använda på tomtmark. I vissa särskilda fall kan man få dispens för att använda glyfosat, kontakta i så fall miljöenheten på Lerums kommun.

Allmänt

• Sprid aldrig växt- eller rotdelar av parkslide.
• Använd aldrig jord som kan innehålla växt- eller rotdelar som utfyllnad.
• All aktivitet i närheten av parkslide innebär en risk för spridning. Exempelvis klippning av gräs, krattning, ogräsrensning och snöröjning.
  
• Torka växtdelarna och bränn rotdelarna på plats.
• Växtdelar torkas på en hård yta eller presenning. Rötter läggs i säckar och bränns.
• Var extra försiktig när bestånd av parkslide finns i slänter och nära vatten.
• Färska växtdelar och alla rotdelar, färska som torkade, hanteras som risk för spridning av arten.

Tänk på detta före åtgärd

• Beståndet kan ha rötter utspritt i ett större område under mark än beståndet ovan mark.
• Märk ut yttre delarna av beståndet med exempelvis pinnar.
  
• Fundera ut vilken åtgärd som lämpar sig bäst.
  
• Ta reda på hur avfallet ska tas omhand.

Att tänka på vid åtgärd

• Växtdelar ska knäckas eller brytas av vid roten och inte trasas sönder av till exempel ett klippaggregat.
• Om möjligt låt materialet torka på plats på hårdgjord yta eller presenning. Sprid ut materialet så att det torkar snabbt. Var du än placerar det färska växtmaterialet ska du hålla det under uppsikt tills det har torkat.
• Transportera det därefter från platsen eller låt det ligga kvar. Torkade växtdelar kan inte gro.
• Om färskt växtmaterial måste transporteras från platsen ska det göras försiktigt. Färskt växtmaterial får inte spridas till områden där det kan gro.
  
• Försök att åtgärda hela beståndet eftersom kvarlämnade gröna delar ger kraft till hela beståndet.

Avfall och invasivhygien

• Allt avfall måste ses som riskavfall och behandlas som det.
• När du transporterar avfallet ska det göras i förslutna sopsäckar, så att det inte finns någon risk för spridning.
  
• På plats torkas växtdelarna väl utspridda på hårdgjord yta eller presenning. Torkning bör inte göras på platser där det finns risk att materialet sprids.
• När växtdelar vissnat och blivit bruna har de torkat. Observera att rötter i vissa fall kan gro även efter uttorkning.