Överklaga beslut

Laglighetsprövning och förvaltningsbesvär

Laglighetsprövning kallas det när någon som bor i kommunen vill överklaga ett kommunalt beslut. Förvaltningsbesvär betyder att du som privatperson överklagar ett beslut som gäller dig personligen. Här får du en kort översikt över de viktigaste skillnaderna mellan laglighetsprövning och förvaltningsbesvär.

Laglighetsprövning

Reglerna för laglighetsprövning finns i kapitel 13 i kommunallagen. Prövningen innebär att en undersöker om beslutet är lagligt, inte om det är lämpligt.

Överklagandet ska vara skriftligt och skickas till förvaltningsrätten i Göteborg. Det behöver komma dit inom tre veckor från att protokollet med det aktuella beslutet är anslaget på kommunens officiella anslagstavla.

I Lerums kommun läggs det upp på den digitala anslagstavlan på lerum.se och i entrén till kommunhuset på Bagges torg. Information om när anslaget sätts upp och när det tas ner finns i respektive protokoll.

Förvaltningsrätten kan förklara kommunens beslut ogiltigt om den kommer fram till att:

• beslutet inte tillkommit i enlighet med lagen
• beslutet gäller något som inte är kommunens angelägenhet
• den nämnd, eller annat beslutsorgan, som har fattat beslutet har överskridigt sina befogenheter
• beslutet strider mot någon svensk lag eller författning.

Förvaltningsrätten kan inte ändra beslut, de kan bara förklara dem ogiltiga. Om det händer så finns det inte längre något beslut i ärendet. Om kommunen redan genomfört beslutet som förklaras ogiltigt behöver de så långt det är möjligt återställa det som gjorts.

Förvaltningsbesvär

Reglerna om förvaltningsbesvär finns i förvaltningslagen. Det är bara den som beslutet angår, och som beslutet kan anses ha gått emot, som kan överklaga ett beslut genom förvaltningsbesvär. Den överprövande instansen, vanligtvis länsstyrelsen eller förvaltningsrätten, prövar både om beslutet är lagligt och om det är lämpligt. Den överprövande instansen kan både förklara beslutet ogiltigt och ta ett annat beslut.

Överklagandet måste vara skriftligt. Det adresseras till den överprövande instansen, men lämnas in till den myndighet inom kommunen som har fattat beslut. Det kan gälla myndigheter som kommunstyrelsen, individnämnden, överförmyndarnämnden eller miljö- och byggnadsnämnden.

Överklagandet ska ha kommit in till kommunen senast tre veckor från att den som vill klaga fick del av beslutet.

Om överklagandet har kommit in i rätt tid skickar kommunen det till den myndighet som ska pröva beslutet. Om kommunen bedömer att överklagandet har kommit in för sent fattar man ett beslut att avvisa överklagandet. Det beslutet kan också överklagas. Kommunen måste skicka med information om hur det går till att överklaga ett beslut när det gäller ärenden som rör någon personligen.

Överklagande av bygglov, detaljplaner med mera

Kommunens beslut enligt plan- och bygglagen, PBL, kan överklagas av den som beslutet angår. Det kan exempelvis handla om förhandsbesked, bygglov, rivningslov eller marklov. Det kan även handla om kommunens beslut att anta, förklara ogiltigt eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner.

Överklagandet ska skickas till kommunen som också själva kan rätta till vissa beslut. De börjar med att kontrollera att överklagandet kommit in i rätt tid.

Du har tre veckor på dig att överklaga. Om ett beslut inte överklagas under den tiden blir det giltigt. Överinstansens beslut blir giltigt när tiden för överklagande av det beslutet har gått ut. Det gäller om det inte har överklagats vidare. När ett beslut blir giltigt, så kallat vinner laga kraft, kan det inte längre överklagas.

Överklagande av detaljplaner

Ett villkor för att få överklaga antagandebeslutet av en detaljplan är att man är berörd och senast under planens granskningstid har framför synpunkter skriftligen, som inte tagits hänsyn till. Dessa villkor utgör dock inte hinder för att överklaga en plan eller områdesbestämmelser på formella grunder.

Mark- och miljödomstolen bedömer om planärendet handlagts på ett formellt riktigt sätt. De avgör även om kommunen har gjort en rimlig avvägning mellan de allmänna och enskilda intressen som kan stå emot varandra i planärendet. Mark- och miljödomstolen ska sen, som huvudregel, antingen bekräfta beslutet eller förklara det ogiltigt.

Mark- och miljödomstolens beslut kan överklagas vidare till mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolens dom kan inte överklagas utan blir giltigt direkt.

Kommunens beslut att anta en översiktsplan kan bara överklagas som en del i laglighetsprövningen enligt kommunallagens regler. En sån prövning görs hos förvaltningsrätten. Utöver beslut att anta översiktsplan gäller det även vissa andra beslut enligt plan- och bygglagen. Det gäller även för beslut att inte anta, ändra eller ogiltigförklara en detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan och beslut om kommunala kostnader.

Överklagande av förelägganden

Förelägganden att göra åtgärder på den egna fastigheten, byggnaden eller någon annan anläggning kan överklagas till Länsstyrelsen. Det kan handla om att göra åtgärder på en förfallen byggnad. Det kan också handla om att riva en förfallen byggnad eller en byggnad som byggts utan bygglov. Vidare kan det gälla för siktskymmande häckar eller att i övrigt hålla tomten i sådant skick att betydande besvär inte uppstår för omgivningen.

Överklagande av avgifter

Byggnadsnämnders beslut om avgift för hantering i ärenden kan överklagas till Länsstyrelsen. Det gäller för ärenden om bygglov, förhandsbesked för bygglov samt avgift för svartbyggen.

Överklagande av beslut som rör livsmedelskontroll

Miljö- och byggnadsnämndens beslut, enligt livsmedelslagstiftningen, kan överklagas av den som beslutet angår. Du har tre veckor på dig att överklaga från att du har tagit del av beslutet. Om ett beslut inte överklaga blir det giltigt. Överklagande av nämndens beslut enligt livsmedelslagstiftningen prövas av Länsstyrelsen. Överklagandet ska skickas till miljö- och byggnadsnämnden. De kontrollerar att det har kommit in i rätt tid. Överklaganden som kommit in i rätt tid skickas vidare till Länsstyrelsen för prövning och beslut. Om överklagandet kommer in för sent avvisas det.

I vissa fall kan nämnden själv omprova och ändra ett uppenbart oriktigt beslut. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens avgörande kan överklagas till Kammarrätten. Högsta instans är Högsta förvaltningsdomstolen.

Överklagande av beslut som rör miljöskydd och hälsoskydd

Miljö- och byggnadsnämndens beslut enligt miljöbalken kan överklagas av den som beslutet angår. Du har tre veckor på dig att överklaga från att du har fått ta del av beslutet. Om ett beslut inte överklagas blir det giltigt, så kallat vinner laga kraft. Att ett beslut vunnit laga kraft innebär att det inte längre kan överklagas.

Överklagande av nämndens beslut enligt miljöbalken prövas normalt av Länsstyrelse. Överklagandet ska skickas till miljö- och byggnadsnämnden. De kontrollerar att överklagandet har kommit in i rätt tid. Överklaganden som kommit in i rätt tid skickas vidare till Länsstyrelsen för prövning och beslut. Om överklagandet kommer in för sent avvisas det. I vissa fall kan nämnden själv ompröva och ändra ett uppenbart oriktigt beslut. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Deras avgörande kan i sin tur överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som är högsta instans.