Elevhälsa

Elevhälsan bidrar till att förebygga svårigheter och ohälsa bland elever, tack vare dess olika synsätt och kunskaper. Den ska även stödja elevers hälsa, lärande och utveckling.

Skollagen beskriver att elevhälsans arbete ska:

• främst vara förebyggande och hälsofrämjande
• stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål
• bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå
• genomföras i samverkan med lärare och övrig personal
  
• vara en del av skolans kvalitetsarbete
  
• omfatta samverkan med hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid behov.

Vilka jobbar i elevhälsan?

Enligt skollagen ska elevhälsan bestå av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. I elevhälsan finns följande yrken:

• specialpedagog och/eller speciallärare
• kurator
• psykolog
• skolsköterska
• skolläkare

Yrkena i listan ska enligt skollagen ingå i elevhälsan men ibland kan även andra personer räknas till elevhälsan.

Elevhälsans personal arbetar i så kallade elevhälsoteam och det finns ett elevhälsoteam på varje skola. Ibland ingår personal i elevhälsoteam på flera skolor. Elevhälsans personal arbetar i nära samarbete med lärare och övrig skolpersonal. Rektorerna leder elevhälsoarbetet och elevhälsoteamen.

I Lerums kommun finns även tillgång till logopeder i barn- och elevhälsan. Logopederna är anställda av kommunen och arbetar på uppdrag av skolor och förskolor genom att rektor och elevhälsopersonal ansöker om stöd.

Hälso- och sjukvårdspersonal i skolan

Psykologen, skolsköterskan, skolläkaren och logopeden har hälso- och sjukvårdslegitimation och räknas därför som hälso- och sjukvårdspersonal. Det betyder att de måste jobba utifrån skollagen och samtidigt följa hälso- och sjukvårdslagen. Det betyder dock inte att skolan arbetar med sjukvård på samma sätt som på till exempel en vårdcentral. Däremot räknas vissa insatser av en skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog eller logoped som hälso- och sjukvård. Exempel på sådana insatser kan vara:

• när vi undersöker en elevs syn och hörsel
• när vi vaccinerar
• när vi har ett enskilt hälsosamtal med en elev
• när en skolpsykolog utreder en elevs psykiska hälsa eller kognitiva förmåga, vid en fråga om rätten att läsa i anpassad grundskola.
  

De här insatserna behöver du som vårdnadshavare godkänna och/eller eleven beroende på hens ålder. Vi journalför alla hälso- och sjukvårdsinsatser.

Många av skolpsykologens, logopedens och vissa av skolsköterskans arbetsuppgifter räknas inte som hälso- och sjukvård. Det kan exempelvis vara många samtal med elever i skolan, observationer i lärmiljön och stöd eller handledning till lärare. Det kan även vara information till eller samtal med elevgrupper om exempelvis kost, hälsa och motion, utvecklingsarbete och arbete på organisationsnivå.

För insatser inom elevhälsan som räknas till hälso- och sjukvård ska det finnas en ansvarig vårdgivare. I Lerums kommun är det utbildningsnämnden.

Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoarbetet är ett uppdrag för lärare och övrig skolpersonal tillsammans med elevhälsan och i samverkan med dig som vårdnadshavare. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Målet är att barn i skolan ska klara av sitt skolarbete och nå målen för utbildningen, må bra och utvecklas. Elevhälsans arbete bygger på det som forskningen visar - att om elever mår bra har de lättare att lära sig, och när de lär sig och lyckas bidrar det till att de mår bättre.

Elevhälsan arbetar med insatser riktade till enskilda elever, grupper av elever, grupper av lärare eller annan skolpersonal. Insatserna kan också vara riktade till skolan i dess helhet, utifrån behov.

Exempel på vad elevhälsan arbetar med

• Arbeta med att göra lärmiljön på skolan så bra som möjligt för så många som möjligt. Det kan vara den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön.
• Arbeta för studiero, trivsel och hur vi är mot varandra. Det ska underlätta för lärande och undvika att det uppstår bråk, konflikter och mobbning.
• Handleda, ge konsultation eller hålla i utbildningar för lärare och annan skolpersonal.
• Upptäcka om barn behöver hjälp och stöd i skolarbetet, och se till att de får det.
• Hjälpa till med samtal och stöd när det uppstår bråk, konflikter eller mobbning.
• Följa upp skolfrånvaro och erbjuda stöd så att barn kan och vill vara i skolan.
• Göra hälsoundersökningar och ge vaccinationer.
• Informera elever om hur de ha bra levnadsvanor.
• Delta i skolans arbete med analys i det systematiska kvalitetsarbetet, SKA, för att bidra till en hälsofrämjande skolutveckling.

Elevhälsans medicinska insats – skolsköterska och skolläkare

Skolsköterskan och skolläkaren är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan som brukar kallas elevhälsans medicinska insats, EMI. Tidigare kallades det för skolhälsovården, SHV. EMI har ett till viss del annorlunda uppdrag än övriga elevhälsan, till exempel det som ingår i det så kallade basprogrammet. EMI erbjuder eleverna hälsofrämjande och förebyggande insatser från förskoleklass till och med avslutat gymnasium. Hälsobesöken hos skolsköterskan är en fortsättning på besöken hos barnavårdscentralen, BVC.

Den medicinska insatsen följer elevers tillväxt och utveckling och stöttar elever i frågor som rör skolan. Vi följer även upp elevernas hälsa efter var och ens behov. Om skolsköterskan bedömer det vid tillväxt-, utvecklings- och skolrelaterade hälsofrågor kan du få en tid till skolläkare. Både skolsköterska och skolläkare har tystnadsplikt. Information från hälsobesöket lämnas till dig som vårdnadshavare.

Basprogram för EMI

Skolsköterskan erbjuder alla elever hälsobesök och vaccinationer enligt basprogrammet i Lerum och det nationella barnvaccinationsprogrammet.

Innehållet i hälsobesöken bygger på ett enskilt hälsosamtal med eleven, hälsouppgifter som vi får från vårdnadshavare och elev och skolsköterskans kroppsliga hälsoundersökning. I förskoleklass genomförs hälsosamtalet även med dig som vårdnadshavare. Skolsköterskan gör vid hälsobesöken en sammanfattande bedömning av elevens hälsotillstånd och utveckling. Den läggs sedan in i EMI-journalen.

Vad som ingår i basprogrammet

I punklistan ser du en översikt över vad som ingår i basprogrammet. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta skolsköterskan på ditt barns skola.

• Förskoleklass: Hälsobesök. Hälsosamtal med elev och vårdnadshavare och hälsouppgift från vårdnadshavare. Undersökning av längd, vikt, syn och hörsel.
• Årskurs 2: Undersökning av längd och vikt. Vaccination mässlingen, påssjuka och röda hund.
• Årskurs 4: Hälsobesök. Hälsosamtal med elev och hälsouppgift från vårdnadshavare. Undersökning av längd, vikt och rygg.
• Årskurs 5: Vaccination HPV, 2 doser under läsåret.
• Årskurs 6: Undersökning av längd och vikt.
• Årskurs 8: Hälsobesök. Hälsosamtal med elev och hälsouppgift från vårdnadshavare. Undersökning av längd, vikt och rygg. Vaccination difteri, stelkramp och kikhosta.
• Årskurs 1 på gymnasiet: Hälsobesök. Hälsosamtal med elev. Undersökning av längd, vikt och vid behov rygg.

Elevhälsan har ett annat uppdrag än hälso- och sjukvården

Elevhälsan samverkar mycket med hälso- och sjukvården. Barnet kan få hjälp av skolsköterskan med enklare besvär, exempelvis om barnet ramlat eller har huvudvärk under skoltid. Vi kontaktar dig som vårdnadshavare om du behöver hämta ditt barn. Ibland hänvisar skolsköterskan vidare till en vårdcentral.

Skolkuratorer kan erbjuda samtal som är motiverande, kartläggande och stödjande. Även skolpsykologer kan i vissa fall erbjuda till exempel kartläggande samtal. Behöver barnet behandlande samtal som exempelvis terapi, hänvisar psykologen eller kuratorn vidare till exempelvis vårdcentral, ungas psykiska hälsa mottagning, UPH eller ungdomsmottagning.

Samverkan med hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Elevhälsan ska samarbeta med hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid behov. Samverkan kan göras i olika forum och bygger på och centreras kring elevens behov. Elevhälsans personal ska underlätta informationsöverföring mellan vården, socialtjänsten och skolan när det bedöms främja lärande, hälsa och utveckling. För att elevhälsan ska få utbyta information med socialtjänsten och hälso- och sjukvården krävs det att du som vårdnadshavare och/eller elev godkänner detta.

Elevhälsan är skyldig att anmäla till socialtjänsten om vi vet eller misstänker att ett barn far illa. Det gäller för all personal inom skolan. I sådana fall krävs inget samtycke.

Hänvisning eller remiss till hälso- och sjukvården

Ibland behöver barnet ytterligare hjälp från exempelvis sjukvården. Det kan till exempel handla om att barnet behöver undersökningar, utredningar och behandlingar som elevhälsans personal inte kan eller ska göra. Elevhälsan utreder och ställer inte diagnos för exempelvis adhd eller autism. Skolan hänvisar dig då till att själv ta kontakt med hälso- och sjukvården. Ibland behöver vården information från skolan, då kan elevens lärare eller någon i elevhälsan sammanfatta sådan information och ge den till vårdnadshavare eller direkt till vården.

Mår barnet psykiskt dåligt och behöver utredas för det hänvisar elevhälsan till att du själv tar kontakt med en vårdcentral, en ungas psykiska hälsa mottagning, UPH eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. BUP får du kontakt med via En väg in.

Elevhälsan skriver i regel inte remisser men kan i vissa frågor göra det ibland. Om elevhälsan ska skriva en remiss behöver du som vårdnadshavare ge ditt samtycke. Det betyder att du godkänner att vi skickar remissen.

Extra anpassningar och särskilt stöd

Alla barn och elever ska få den ledning och stimulans de behöver så att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas så långt som möjligt. Barn och elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd för att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska få det.

Har du frågor om stödet för ditt barn, börja med att kontakta ansvarig pedagog. Det är alltid rektorn som har det yttersta ansvaret för att barn och elever får det särskilda stöd de har rätt till. Rektorn beslutar även hur det särskilda stödet ska utformas. Eleven och du som vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta när vi tar fram ett åtgärdsprogram.

Det särskilda stödet ser lite olika ut i de olika skolformerna. Gemensamt är att arbetet grundar sig i kartläggningar av barnens och elevernas behov och kartläggningar av undervisningens lärmiljöer.

Elevhälsan ska medverka i arbetet i de allra flesta fall och bidrar då med sina olika specialistkompetenser som stöd till pedagoger och rektorer. De arbetar även med särskilt stöd direkt till barn och elever.

Vem som har rätt till särskilt stöd

En diagnos får aldrig vara ett villkor för att en elev ska få stöd i skolan. Diagnosen kan exempelvis vara en språkstörning eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF som adhd eller autismspektrumtillstånd, AST. Omvänt innebär en funktionsnedsättning inte att eleven per automatik behöver särskilt stöd. Det som spelar roll är om den funktionsnedsättning som elevens diagnos innebär påverkar skolsituationen och isåfall hur.

Det som avgör om en elev har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd är om det befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det kan också vara om eleven uppvisar andra svårigheter i skolan som gör att vi bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårt att nå kommande kriterier.

Utredningar som görs i skolan

Utredningar i skolan har alltid en pedagogisk frågeställning och syftar till att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Den vanligaste utredningen rör om en elev behöver särskilt stöd. Andra utredningar som görs i skolan kan gälla exempelvis orsaker till frånvaro eller kränkande behandling.

Utredningen ska belysa elevens hela skolsituation och lärmiljö på organisations-, grupp- och individnivå. Samverkan sker med vårdnadshavare och elev. Eleven har stor kunskap om sin egen skolsituation och har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör denne. Elevens delaktighet i utredningen är därför mycket viktig. Utredningen tittar på hur undervisning och lärmiljö påverkar elevens möjlighet att nå betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper och resulterar i en bedömning av vilka stödinsatser som behövs i skolan.

Utredningar kan vara avgränsade och korta men de kan också vara omfattande och pågå under en längre period. I de flesta utredningar deltar elevhälsan, ibland deltar en person från elevhälsan ibland deltar elevhälsans alla professioner.

När det finns en fråga om eleven har rätt till anpassad grund- eller gymnasieskola görs alltid en utredning i fyra delar - en pedagogisk, en psykologisk, en social och en medicinsk. I en sådan utredning deltar elevhälsan.

Elevhälsan gör inte basutredningar eller liknande åt vården och utreder inte heller i syfte att ställa diagnoser som till exempel ADHD och Autism.