Ordlista för planprocessen

A

Antagande

Att förslaget till detaljplan antas betyder att förslaget är klart. Det har då gått igenom alla planprocessens olika skeden. Då beslutar kommunfullmäktige att den ska gälla. Därefter meddelas det på kommunens webbplats, lerum.se, att det är beslutat. Om ingen överklagar under en viss bestämd tid så blir beslutet giltigt, så kallat laga kraft.

F

Fastighetsförteckning

En fastighetsförteckning behöver beställas innan ett planarbete börjar. Det är planhandläggaren som bestämmer vilket område som berörs. Sen gör de en lista på alla personer och företag som finns folkbokförda i området. Det görs för att veta vilka som bor och arbetar i området där man exempelvis ska bygga ett nytt bostadsområde. Förutom olika myndigheter så är det också de personer som finns på fastighetsförteckningen som får information och möjlighet att skicka in sina synpunkter under planprocessens skeden.

G

Granskning

Beslut om granskning behöver tas i kommunstyrelsen. Först därefter kan kommunen visa upp förslaget för en ny detaljplan.

Efter beslut skickar planenheten på kommunen ut brev till alla personer och företag som är påverkade av detaljplanen. De informerar om förslaget och var det går att läsa. Alla granskningshandlingar finns att läsa på:

• kommunens kundcenter KomIn i Lerum
• biblioteket som ligger närmast planområdet
• kommunens webbplats, lerum.se.

Under granskningen ska kommunen presentera förslag till detaljplan för andra gången. Det behövs om det har ändrats efter synpunkter från samrådet.

Under granskningstiden samlas det in information, önskemål och synpunkter som rör planförslaget för en andra gång. Under den tiden ska även Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten lämna synpunkter på förslaget.

Granskningstid

Granskningstiden är den tid som berörda sakägare har på sig att komma med synpunkter på förslaget till detaljplan. Det pågår ofta under två-tre veckor, men kan vara både längre och kortare om alla är överens om det. Under den tiden ska även Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten lämna synpunkter på förslaget. Länsstyrelsens uppgift är bland annat att tillvarata och samordna statens intressen. Lantmäterimyndighetens roll är bland annat att se till att planen visar hur den är tänkt att genomföras och dess konsekvenser.

När granskningen har gjorts kan förslaget ändras utifrån de synpunkter som kommit in. Ändringarna görs för att bättre anpassa förslaget till förutsättningarna på platsen. Synpunkterna presenteras i ett granskningsutlåtande.

Granskningsutlåtande

När granskningen är klar ska kommunen sammanställa de skriftliga synpunkt som kommit in i ett dokument. Det dokumentet kallas för granskningsutlåtande.

Granskningsutlåtandet ska innehålla en presentation av vad kommunen tycker om de synpunkter som kommit in. Det ska även ha förslag på hur man kan arbeta in dem i detaljplanen.

Ibland kommer det in synpunkter som kommunen inte kan arbeta in i detaljplanen. Då behöver kommunen tydligt skriva varför de inte kan det.

Utlåtandet ska finnas på kommunens webbplats, lerum.se. Det ska även skickas ut med post till alla vars synpunkter kommunen inte kunnat ta hänsyn till.

Grundkarta

På en grundkarta kan du se alla fastigheter och fastighetsgränser, skogsområden, vägar och höjdkurvor. Höjdkurvor visar hur många meter över havsnivån platsen ligger.

H

Ett huvudmannaskap innebär att en person, förening eller organisation är ansvarig, huvudman, för att ställa i ordning och förvalta något, som exempelvis en byggnad, en plats eller en gata.

I

Illustrationskarta

På en illustrationskarta kan du exempelvis se hur hus kan stå och hur höga de får bli. Du kan även se eventuella parkeringsplatser, gräsmattor och planteringar.

K

Kungörelse

Kungörelse betyder att kommunen annonserar i den tidning som har störst spridning och som når flest personer. Lerums kommun annonserar i GP och Lerums tidning. Informationen sätts även upp på kommunens anslagstavla och webbplats, lerum.se.

L

Laga kraft

Laga kraft är ett juridiskt ord. Det betyder att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. En detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har lagts upp på kommunens digitala anslagstavla.

P

Planförslag

Planförslag är det förslag på detaljplan som arbetas fram i planprocessen.

Plankarta

På en plankarta ser du vilket område, och vilka bestämmelser, som gäller för detaljplanen.

Planbeskrivning

I planbeskrivningen står syftet med detaljplanen. Här förklaras innehållet så att detaljplanen ska kunna förstås och genomföras. Det ska också vara tydligt vilken påverkan detaljplanen har för de som berörs. Det gäller för myndigheter, skolor med mera. Det ska även stå hur miljön påverkas efter att exempelvis husen har byggts.

I planbeskrivningen behöver det även finnas bilder som visar hur det kan komma att se ut efter bygget. Det är för att det ska bli lättare att förstå detaljplanen.

Planförfarande

När kommunen har bestämt att ta fram ett förslag till detaljplan startar de en planprocess. Då väljer de hur förslaget ska handläggas. Det finns två olika sätt. De är standard och utökat.

Planförfarande – standard

Används när förslaget inte har något stort betydande intresse för allmänheten och/eller miljön.

Planförfarande – utökad

Används när förslaget har en stor betydelse för allmänheten och/eller miljön.

S

Samråd

För att kommunen ska kunna visa förslaget till en ny detaljplan måste först kommunstyrelsen ta beslut om samråd. Efter beslut skickar planenheten på kommunen ut brev till alla personer och företag som kan bli påverkade av detaljplanen. Där informerar de om förslaget och var det går att läsa handlingar. I handlingarna står förslaget till detaljplan, skälen till förslaget och utredningarna som dittills gjorts. Alla handlingar för samråd finns att läsa på kundcenter KomIn, biblioteket som ligger närmast planområdet och på lerum.se.

Samrådstid

Samrådstiden är ofta två till tre veckor lång. Ibland kan den vara längre. Under den tiden ska Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten lämna synpunkter på förslaget. Länsstyrelsens ska bland annat ta till vara och samordna statens intressen. Lantmäterimyndigheten ska bland annat se till att planen visar hur den är tänkt att göras och dess konsekvenser. Även kända sakägare och boende har möjlighet att komma med synpunkter.

När samrådet är klart kan förslaget ändras utifrån de synpunkter som kom in. Det för att bättre passa för förutsättningarna på platsen. Synpunkterna presenteras sen i en samrådsredogörelse.

Samrådsredogörelse

Här sammanställs de synpunkter som kommer in under samrådet. Där finns även en förklaring till hur kommunen tänker utifrån de synpunkter som kommit in. Ibland kommer det in synpunkter som kommunen inte har kunnat ta hänsyn till. Då är det viktigt att förklara varför de inte har kunnat ta hänsyn till dem.

Sakägare

Sakägare är de som har sin verksamhet i det område som förslaget till detaljplanen omfattar. Det kan vara en person, ett företag eller en förening. Till sakägare räknas även de som äger hus och mark som gränsar till planområdet.

Alla som är fastighetsägare i förslaget är sakägare. De har rätt att få svar på sina synpunkter. Synpunkter kan de lämna vid två olika tillfällen under planprocessen.

U

Underrättelse

Att skicka ut en underrättelse betyder att skicka ut information om något som är viktigt att människor känner till. När det tas fram ett förslag till detaljplan så skickas det ut flera underrättelser i de olika skedena. Det är för att informera om förslaget och när det går att lämna synpunkter på det.