Kommunalt avlopp

Spillvatten i kommunala avloppsnätet

Spillvattnet från de fastigheter som är kopplade till det kommunala avloppsnätet rinner ner i avloppsrör under marken. Vattnet transporteras i ledningsnätet vidare till ett reningsverk. I Lerums kommun leds spillvattnet via en bergtunnel till Gryaabs reningsverk i Göteborg. Endast spillvattnet från Sjövik renas lokalt i ett reningsverk i Sjövik.

Reningsverk

I ett reningsverk renas spillvattnet i tre steg:

1. mekanisk
2. biologisk
3. kemisk.

Mekanisk rening

Mekanisk rening är det första steget i reningen. Det innebär att allt spillvatten passerar genom ett så kallat rensgaller, sandfång och en försedimentering.

Rensgallret tar bort grova partiklar som till exempel toapapper och skräp som spolats ner. Det minskar belastningen på kommande steg i reningen.

I sandfånget sjunker sand- och gruspartiklar till botten och skiljs från vattnet. I sandfånget hålls en kontrollerad vattenhastighet så att endast sand och grus sjunker ner till botten.

Biologisk rening

När spillvattnet är fritt från fasta föroreningar sker det andra steget i reningen, så kallad biologisk rening. Här arbetar flera miljoner mikroorganismer, främst bakterier, med att äta upp urin och avföring. För att de ska trivas tillsätts syre genom att stora mängder luft blåses in i vattnet.

Mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar, men de är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att inte spola ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet.

Kemisk rening

I det tredje steget, som är kemisk rening, tas främst fosfor bort från spillvattnet. En kemikalie tillsätts som fäller ut den lösta fosforn. Det bildas klumpar, så kallade flockar. De skiljs från vattnet genom att flockarna sjunker till botten i en sedimenteringsbassäng. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Det renade vattnet släpps sedan ut i naturen. Utsläppspunkt för Gryaabs reningsverk är Göta älvs utloppet och för Sjöviks reningsverk är det sjön Mjörn.

Slam

Restprodukten, slammet, som blir kvar efter reningen innehåller mycket växtnäring och mullbildande ämnen. Slammet används till största del som anläggningsjord efter att det har avvattnats, rötats och komposterats. En fjärdedel av slammet hygieniseras och används som gödsel på åkermark.

Tillstånd och egenkontroll

Reningsverken har tillstånd enligt miljöbalken för sin verksamhet. Beroende på reningsverkets storlek är det Länsstyrelsen eller miljöenheten i den berörda kommunen som ger tillstånd. Både Gryaabs och Sjöviks reningsverk har sina tillstånd från Länsstyrelsen.

Reningen görs enligt de villkor som satts upp i tillstånden. På det renade vattnet som släpps ut görs regelbundel provtagning och analys. Kontroller görs på pumpstationer och reningsverk. Egenkontroll innebär att det finns rutiner att följa för planering, styrning, dokumentation och uppföljning av verksamheten.

Stopp i avloppet

Stoppet kan sitta i våra ledningar eller i fastighetens egna ledningar. Finns det en rensbrunn utanför tomten kan du titta ner i den. Är det vatten i den sitter stoppet i vår ledning. Är det inte vatten i rensbrunnen sitter stoppet inom fastigheten.

Är stoppet på fastigheten är det fastighetsägaren som betalar åtgärder i samband med avloppstopp. Fastighetsägaren har ansvaret ända ut till kommunens ledning i gatan. Kontakta en rörläggare eller VVS-firma.

Är stoppet på kommunens sida gör du en felanmälan. Du kan även felanmäla via mobilappen felanmälan Lerum.