Kommunalt avlopp

Spillvatten i kommunala avloppsnätet

Spillvattnet från de fastigheter som är kopplade till det kommunala avloppsnätet rinner ner i avloppsrör under marken. Vattnet transporteras i ledningsnätet vidare till ett reningsverk. I Lerums kommun leds spillvattnet via en bergtunnel till Gryaabs reningsverk i Göteborg. Endast spillvattnet från Sjövik renas lokalt i ett reningsverk i Sjövik.

Reningsverk

I ett reningsverk renas spillvattnet i tre steg:

1. mekanisk
2. biologisk
3. kemisk.

Mekanisk rening

Mekanisk rening är det första steget i reningen. Det innebär att allt spillvatten passerar genom ett så kallat rensgaller, sandfång och en försedimentering.

Rensgallret tar bort grova partiklar som till exempel toapapper och skräp som spolats ner. Det minskar belastningen på kommande steg i reningen.

I sandfånget sjunker sand- och gruspartiklar till botten och skiljs från vattnet. I sandfånget hålls en kontrollerad vattenhastighet så att endast sand och grus sjunker ner till botten.

Biologisk rening

När spillvattnet är fritt från fasta föroreningar sker det andra steget i reningen, så kallad biologisk rening. Här arbetar flera miljoner mikroorganismer, främst bakterier, med att äta upp urin och avföring. För att de ska trivas tillsätts syre genom att stora mängder luft blåses in i vattnet.

Mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar, men de är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att inte spola ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet.

Kemisk rening

I det tredje steget, som är kemisk rening, tas främst fosfor bort från spillvattnet. En kemikalie tillsätts som fäller ut den lösta fosforn. Det bildas klumpar, så kallade flockar. De skiljs från vattnet genom att flockarna sjunker till botten i en sedimenteringsbassäng. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Det renade vattnet släpps sedan ut i naturen. Utsläppspunkt för Gryaabs reningsverk är Göta älvs utloppet och för Sjöviks reningsverk är det sjön Mjörn.

Slam

Restprodukten, slammet, som blir kvar efter reningen innehåller mycket växtnäring och mullbildande ämnen. Slammet används till största del som anläggningsjord efter att det har avvattnats, rötats och komposterats. En fjärdedel av slammet hygieniseras och används som gödsel på åkermark.

Tillstånd och egenkontroll

Reningsverken har tillstånd enligt miljöbalken för sin verksamhet. Beroende på reningsverkets storlek är det Länsstyrelsen eller miljöenheten i den berörda kommunen som ger tillstånd. Både Gryaabs och Sjöviks reningsverk har sina tillstånd från Länsstyrelsen.

Reningen görs enligt de villkor som satts upp i tillstånden. På det renade vattnet som släpps ut görs regelbundel provtagning och analys. Kontroller görs på pumpstationer och reningsverk. Egenkontroll innebär att det finns rutiner att följa för planering, styrning, dokumentation och uppföljning av verksamheten.

Stopp i avloppet

Stoppet kan sitta i våra ledningar eller i fastighetens egna ledningar. Finns det en rensbrunn utanför tomten kan du titta ner i den. Är det vatten i den sitter stoppet i vår ledning. Är det inte vatten i rensbrunnen sitter stoppet inom fastigheten.

Är stoppet på fastigheten är det fastighetsägaren som betalar åtgärder i samband med avloppstopp. Fastighetsägaren har ansvaret ända ut till kommunens ledning i gatan. Kontakta en rörläggare eller VVS-firma.

Är stoppet på kommunens sida gör du en felanmälan. Du kan även felanmäla via mobilappen felanmälan Lerum.

Fettavskiljare i livsmedelslokaler

Fettavskiljare ska finnas i livsmedelslokaler för att förebygga stopp i avloppsledningar. En fettavskiljare samlar upp fettet i en särskild behållare.

Spillvatten från lokaler där livsmedel hanteras kan innehålla mycket fett. När spillvattnet kyls ner i ledningarna stelnar fettet och klumpar bildas på insidan av rören. Då kan det bli stopp. Skadorna kan bli betydande med källaröversvämningar och utsläpp av orenat vatten som följd. Det kan kosta mycket för renspolning och ersättning till drabbade fastighetsägare.

Verksamheter som måste ha fettavskiljare

• Kök för servering av måltider, till exempel värdshus, hotell, vägkrogar, restaurang och gatukök
• Anläggningar för grillning, ugnsstekning och stekning
• Storkök
• Pizzerior
• Charkuteriaffärer
• Bageri/konditori
• Caféer
• Lokaler för livsmedelstillverkning eller hantering av livsmedel
• Affärer med butiksgrillning eller manuell delikatessdisk

Verksamhet där fettavskiljare inte alltid krävs

För vissa verksamheter har bedömningen gjorts att avloppsvattnet innehåller låga halter fett och att rening med fettavskiljare inte behövs. Nedanstående verksamheter kan vara undantagna men kontakta VA-enheten på Lerums kommun vid osäkerhet.

• Pizzeria med färre än 15 sittplatser (inklusive uteservering) utan annan typ av matlagning än pizzatillverkning
• Café och salladsbar, utan tillagning av varm mat
• Sushibar, enbart beredning av sushi
• Fiskaffär och fiskvagn
• Mindre förskolor och fritidshem med bara mottagningskök
• Mindre äldreboenden med bara mottagningskök

Om skola och förskola och fritidshem har gemensamt kök där mat lagas så ska fettavskiljare installeras.

Fastighetsägaren är ansvarig för kostnader och eventuella skadestånd som kan komma av att utsläppen påverkat det allmänna VA-ledningsnätet.

VA-huvudman, den som äger VA-anläggningarna, har alltid rätt att kräva att fastighetsägaren installerar särskild fettavskiljning om behov finns.

Så gör du för att installera fettavskiljare

Anmälan

Du som är verksam i Lerums kommun ska lämna en anmälan till bygglovsenheten. VA-enheten får anmälan till sig för granskning av dimensionering och anslutning av fettavskiljaren i syfte att säkra avloppsledningsnätet.

Detta behöver du informera om för en sån granskning:

• verksamhetens namn och adress
• fastighetsbeteckning med adress om den inte är samma som verksamhetens adress
• teknisk beskrivning, dimensionering med beräkningsunderlag, typ och tillverkare
• extra tillbehör som exempelvis larm och provtagningsbrunn
• sökandes namn och adress och eventuellt övriga som ska meddelas
• kontaktuppgifter till fastighetsägare

Installera typgodkänd fettavskiljare

Se lista med exempel på leverantörer:

• ACO Nordic AB, 031-338 97 00
• Bioteria, 08-540 889 00
• GPA Euronord AB, 026-54 65 50
• Interspol Systems, 08-684 411 55
• Reningssystem i Sverige AB, 08-570 314 50
• Rensa Entreprenad AB, 08-541 303 60
• Torell Pump AB, 08-718 30 40
• Uson Miljöteknik, 08-640 59 00
• Wavin, 016-541 00 00

Så stor ska fettavskiljaren vara

Fettavskiljaren ska dimensioneras enligt standarden SS-EN 1825-2. I tabellen Bestämning av normstorlek i restauranger och matutskänkningsställen kan du räkna ut hur stor fettavskiljare din verksamhet behöver.

Du gångrar antalet sittplatser i lokalen med tre, då får du antalet sittningar och portioner. Av tabellen kan du då ta reda på vilken storlek på fettavskiljaren du behöver.

Vattenflödet får inte överstiga avskiljarens kapacitet. Anslut vaskar, diskmaskiner och golvbrunnar till fettavskiljaren.

Bestämning av normstorlek i restauranger och matutskänkningsställen

När installationen är klar

Då ska fastighetsägaren teckna abonnemang för tömning med kommunens renhållningsentreprenör, Renova. Fastighetsägaren är ansvarig för skötseln.

Drift, tillsyn och underhåll

VA-abonnenten, oftast fastighetsägaren, är ansvarig för skador och problem som uppstår på ledningsnätet. Tillsyn och underhåll ska utföras regelbundet efter tillverkarens instruktioner, minst en gång per månad om inget annat nämns.En avskiljare ska alltid återfyllas med vatten efter tömning. Renhållningsordningen i Lerums kommun anger lägsta tömningsfrekvens. En bra placering av avskiljare underlättar drift och tömning, vilket minskar problem och kostnader.

Om fettavskiljare saknas

Om en fettavskiljare saknas får du en skriftlig begäran från VA-enheten om att installera en. Då har du sex månader på dig.

Återvinning

Frityrolja, stekfett och inläggningsoljor får inte hällas i avloppet, även om fettavskiljare finns. Fettet ska samlas upp och återvinnas av återvinningsföretag eller tas omhand på annat lämpligt sätt, så som rötning med biogasproduktion.