Kommunalt avlopp

Spillvatten i kommunala avloppsnätet

Spillvattnet från fastigheter som är kopplade till det kommunala avloppsnätet rinner ner i avloppsrör under marken. Vattnet transporteras i ledningsnätet vidare till ett reningsverk. I Lerums kommun leds spillvattnet via en bergtunnel till Gryaabs reningsverk i Göteborg. Endast spillvattnet från Sjövik renas lokalt i ett reningsverk i Sjövik.

Reningsverk

I ett reningsverk renas spillvattnet i tre steg:

1. mekanisk
2. biologisk
3. kemisk.

Mekanisk rening

Mekanisk rening innebär att allt spillvatten passerar genom ett så kallat rensgaller, sandfång och en försedimentering.

Rensgallret tar bort till exempel toapapper och skräp som spolats ner. Det minskar belastningen på kommande steg i reningen.

I sandfånget sjunker sand- och gruspartiklar till botten och skiljs från vattnet. I sandfånget hålls en kontrollerad vattenhastighet så att endast sand och grus sjunker ner till botten.

Biologisk rening

När spillvattnet är fritt från fasta föroreningar sker så kallad biologisk rening. Här arbetar flera miljoner mikroorganismer, främst bakterier, med att äta upp urin och avföring. För att de ska trivas tillsätts syre genom att stora mängder luft blåses in i vattnet.

Mikroorganismerna äter upp de föroreningar som finns kvar, men de är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att inte spola ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor i avloppet.

Kemisk rening

I kemisk rening tas främst fosfor bort från spillvattnet. En kemikalie tillsätts som fäller ut den lösta fosforn. Det bildas klumpar som skiljs från vattnet genom att de sjunker till botten i en sedimenteringsbassäng. Materialet på botten bildar ett slam som pumpas upp och förtjockas.

Det renade vattnet släpps sedan ut i naturen. Utsläppspunkt för Gryaabs reningsverk är Göta älvs utloppet och för Sjöviks reningsverk är det sjön Mjörn.

Slam

Restprodukten, slammet, som blir kvar efter reningen innehåller mycket växtnäring och mullbildande ämnen. Slammet används till största del som anläggningsjord efter att det har avvattnats, rötats och komposterats. En fjärdedel av slammet hygieniseras och används som gödsel på åkermark.

Tillstånd och egenkontroll

Reningsverken har tillstånd enligt miljöbalken för sin verksamhet. Beroende på reningsverkets storlek är det Länsstyrelsen eller miljöenheten i den berörda kommunen som ger tillstånd. Både Gryaabs och Sjöviks reningsverk har sina tillstånd från Länsstyrelsen.

Reningen görs enligt de villkor som satts upp i tillstånden. På det renade vattnet som släpps ut görs regelbundel provtagning och analys. Kontroller görs på pumpstationer och reningsverk. Egenkontroll innebär att det finns rutiner att följa för planering, styrning, dokumentation och hur verksamheten följs upp.

Häll inte ut fett i avloppet

Om det blir kvar fett i stekpannan ska du hälla det i komposten eller i en tom mjölkkartong. Om du sköljer ut det med varmt vatten hamnar smör- och oljeresterna i avloppet och klibbar ihop kommunens avloppsledningsnät. Torka istället bort överblivet fett med hushållspapper och släng sen pappret i komposten eller soppåsen. Efter det kan du diska stekpannan. Genom att göra det förebygger du att fettet stelnar och bildar en propp i din ledning.

Stopp i avloppet

Stoppet kan sitta i våra ledningar eller i fastighetens egna ledningar. Finns det en rensbrunn utanför tomten kan du titta ner i den. Är det vatten i den sitter stoppet i vår ledning. Är det inte vatten i rensbrunnen sitter stoppet inom fastigheten.

Är stoppet på fastigheten är det du som betalar åtgärder i samband med avloppstopp. Du har ansvaret ända ut till kommunens ledning i gatan.

Är stoppet på kommunens sida gör du en felanmälan. Du kan även felanmäla via mobilappen felanmälan Lerum.