Personlig assistans

Det är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som styr om du har rätt till personlig assistans eller inte. LSS säger att om du till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med dina grundläggande behov, tillhör en personkrets enligt LSS och är under 66 år kan du ha rätt till personlig assistans. Du kan läsa mer information om personkretsarna på sidan Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vad personlig assistans innebär

Insatsen personlig assistans är personligt utformad, där ett begränsat antal personer ger dig stöd. Stödet är knutet till dig och inte till någon viss verksamhet. Syftet är att du ska kunna delta i samhällslivet när det gäller arbete, studier, fritid och boende.

En personlig assistent ska stödja dig att bli så självständig som möjligt och samtidigt respektera din integritet, känslor och vilja. Du får vara med och bestämma vem eller vilka som ska bli dina personliga assistenter och hur ditt stöd ska se ut. Insatsen är kostnadsfri.

Du som söker personlig assistans för ditt barn

För dig som söker personlig assistans för ditt barn kommer ett så kallat schablonavdrag att göras. När vi bedömer om barnet har rätt till personlig assistans ska vi bortse från det hjälpbehov som du som vårdnadshavare enligt föräldrabalken normalt ska tillgodose. I det tar vi hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Det ska göras genom ett föräldraavdrag från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov.

Grundläggande behov

För att du ska ha rätt till personlig assistans ska vi i första hand bedöma ditt behov av hjälp med de grundläggande behoven enligt LSS. Den hjälp du behöver ska vara omfattande, av personligt slag och av mycket privat karaktär.

Med grundläggande behov menas:

• andning
  
• personlig hygien
  
• att äta och dricka
  
• av- och påklädning
  
• kommunikation med andra
  
• stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning
  
• stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd.

Andning

Hjälp med andning räknas som grundläggande behov om du har en dokumenterad nedsättning av andningsfunktionen. Det ska finnas risker för din hälsa och ditt liv om du inte får hjälpen. Hjälp som mer allmänt ska förbättra din andningsförmåga eller underlätta din andning räknas däremot inte.

Personlig hygien

Hjälp med personlig hygien räknas som grundläggande behov om syftet är att hålla sig ren. Hjälpen ska vara av mycket privat eller integritetskänslig karaktär, till exempel att tvätta håret och kroppen och torka sig, borsta tänderna och att gå på toaletten.

Det finns också hjälpbehov som aldrig räknas som grundläggande behov då syftet med hjälpen inte är att hålla kroppen ren. Det är exempelvis hjälp med sminkning, hårklippning, hårinpackning, trimning av skägg och insmörjning i syfte att hålla huden mjuk.

Måltider

Hjälp med måltider räknas som ett grundläggande behov om du behöver hjälp för att kunna äta eller få i dig den näring du behöver. Då räknas den tid som det tar för dig att inta en måltid. Övriga moment runt måltiden anses inte vara hjälp med grundläggande behov. Det kan vara att laga mat, duka fram och av mat, att få mat på tallriken, att skära och dela mat.

Måltider i form av sondmatning räknas som hjälp med grundläggande behov, för det krävs ett egenvårdsintyg. Egenvård är när du själv eller någon annan hjälper dig att utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd utanför hälso- och sjukvården. Ett egenvårdsintyg är ett intyg som skrivs av personal inom hälso- och sjukvården när du behöver hjälp att utföra egenvård.

Av- och påklädning

Hjälp med av- och påklädning ska vara av mycket privat eller integritetskänslig karaktär för att räknas som hjälp med ett grundläggande behov. Hjälp med att ta av och på kläder som är närmast kroppen är i regel mycket privat och känslig för den personliga integriteten.

Hjälp med att ta av och på sig ytterkläder och skor är normalt inte mycket privat och känsligt för den personliga integriteten.

Kommunicera med andra

Hjälp att kommunicera med andra räknas som hjälp med ett grundläggande behov om du behöver ha ytterligare en person närvarande för att kunna kommunicera. Den personliga assistenten ska behöva kunskap om hur du kommunicerar, din funktionsnedsättning och särskild kunskap om dig som får hjälpen.

Stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning

Stödet för att förebygga skada ska syfta till att begränsa allvarliga konsekvenser av ditt riskbeteende. Det ska finnas en tydlig risk för att du fysiskt skadar dig själv, någon annan eller något som du äger om du inte får hjälp. Det ska behövas ingripanden ofta och assistenten ska aktivt behöva hantera eller minska risken för att farliga situationer uppstår.

Stödet kan vara begränsat till enskilda aktiviteter eller situationer. Det kan också handla om hjälp för att skapa begriplighet och förutsägbarhet i din tillvaro eller för att minska din oro eller upplevelser av maktlöshet.

Stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd

För att löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd ska bedömas som hjälp med grundläggande behov krävs att:

• Det medicinska tillståndet är somatiskt. Med somatiskt menas att tillståndet har med den fysiska kroppen att göra.
  
• Det medicinska tillståndet medför fara för ditt liv eller en överhängande och allvarlig risk för din fysiska hälsa.
  
• Du behöver löpande stöd under större delen av dygnet, det vill säga utan avbrott i mer än 12 timmar.
  
• Det behöver finnas en påtaglig risk för att utebliven hjälp direkt kan leda till ett livshotande tillstånd, till akuta skador eller till att det medicinska tillståndet omedelbart förvärras.
  
• Det behöver finnas en påtaglig risk för att det kan uppstå situationer som behöver hanteras omedelbart. Risk för en gradvis försämring av hälsotillståndet eller en mer långsiktig risk för ditt liv ger inte rätt till ett löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd.

Andra personliga behov

Om du har rätt till personlig assistans för dina grundläggande behov i tillräckligt stor omfattning har du även rätt till personlig assistans för andra personliga behov, om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

Ansökan och anmälan till Försäkringskassan

Ansvaret för personlig assistans är delat mellan kommunen och Försäkringskassan. Om du behöver hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar per vecka, är försäkringskassan ansvarig för att bedöma och betala ut assistsansersättning.

Om du tror att ditt hjälpbehov med grundläggande behov är mer än 20 timmar per vecka ska du ansöka hos Försäkringskassan.

Om kommunen bedömer att ditt hjälpbehov med grundläggande behov är mer än 20 timmar per vecka anmäler vi det till Försäkringskassan, som bedömer behovet och fattar beslut.

Ansök om personlig assistans enligt LSS

Du kan ansöka skriftligt eller muntligt. För att ansöka om personlig assistans enligt LSS ska du kontakta kundcenter KomIn. De kopplar dig till Myndighet Funktionsstöd där en socialsekreterare tar emot din ansökan. När du ansökt gör vi en utredning för att se om du har rätt till personlig assistans.

Du kan välja utförare för personlig assistans

När du blivit beviljad personlig assistans kan du själv välja vem du vill ska utföra assistansen, exempelvis kommunen, ett kooperativ eller en privat utförare.

Kommunal assistans

Personlig assistans via kommunen betyder bland annat att kommunen har ansvar för mycket som rör assistansen. Vi ordnar med anställning av personliga assistenter, löner, schemaläggning och vikarier.

Assistansen ska alltid ordnas utifrån ditt beslut. När vi anställer gör vi det i samråd med dig.

När du väljer kommunen som din assistansanordnare får du en första kontakt med enhetschef och stödpedagog/samordnare. Tillsammans skapar ni en genomförandeplan för hur assistansen ska genomföras och hur rekrytering av assistenter ska gå till.