Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer

Kulturmiljöprogram

Lerums kommun har ett kulturmiljöprogram och en kulturhistorisk byggnadsinventering. Kulturmiljöprogrammet pekar ut och beskriver särskilt värdefulla miljöer. Den kulturhistoriska byggnadsinventeringen listar enskilt värdefulla byggnader. Utöver det skydd som dessa miljöer har utifrån plan- och bygglagen kan miljöer och byggnader även skyddas i en områdesbestämmelse eller en detaljplan.

Med skyddsbestämmelser kan kommunen ge särskilt värdefulla byggnader ett förstärkt skydd. Dessa bestämmelser kan gå utöver de generella krav som ställs i plan- och bygglagen. Exempelvis att utpekade delar eller egenskaper hos en byggnad eller anläggning:

• inte får förändras
• inte tas bort
• inte får rivas
• ska underhållas på ett visst sätt.

Staten skyddar kulturmiljöer

Skyddade kulturmiljöer kan delas in i två delar. Ett som skyddas på statlig nivå och ett som skyddas på kommunal nivå. Till den statliga hör kyrkliga byggnadsminnen, kulturminnen, fornlämningar och kulturmiljövårdens riksintressen. Länsstyrelsen har ansvar för tillsyn av det statliga skyddet av kulturmiljöer.

Byggnadsminnen

• Byggnader eller anläggningar som bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde.
• Kan finnas i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Kulturminnen

• Regleras enligt Kulturmiljölagen.
• Byggnader som invigts för Svenska kyrkans gudstjänst före 1 januari 2000.
• Byggnader som 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
• Kyrkobyggnader och kyrkotomter som tillkommit före år 1939 får inte ändras väsentligt utan tillstånd av Länsstyrelsen.

Fornlämningar

Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet, exempelvis:

• boplatser
• gravfält
• gruvor
• kvarnar
• kulturlager i medeltida städer.

I kulturmiljölagen anges vad som är fornlämning. Det är förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut och täcka över en fornlämning. Det är också förbjudet att bebygga, plantera eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Kända fornlämningar kan finnas i Riksantikvarieämbetets Fornsök.

Kulturmiljövårdens riksintressen

Omfattar exempelvis:

• bruksmiljöer
• stadskärnor
• äldre brukningslandskap
• efterkrigstidens bebyggelse.

Genom exempel på olika historiska verksamheter och processer ska riksintresseområdena tillsammans visa landets historia. Riksintressen regleras i Miljöbalken. På Riksantikvarieämbetets webbplats finns mer information om detta.

Om du vill veta mer om vad som gäller för en viss byggnad eller miljö, kontakta bygglovsenheten.

K- och Q-märkning

K-märkt är ett begrepp som användes i stadsplaneringen under mitten av 1900-talet. Begreppet används inte längre i byggande och planering. Dagens motsvarighet är beteckningen Q eller q i detaljplaner. Syftet med märkningen är att visa om en enskild byggnad eller ett område har kulturhistoriskt värde och därför ska skyddas. Det kulturhistoriska värdet kan finnas även om det inte är bestämt i en plan.