Inventering av kungsfiskaren
Kungsfiskaren är en liten, blå och orange fågel som gräver ut sitt bohål i strandkanten till vattendrag. Arten är en av de arter som Lerums kommun har pekat ut som ansvarsart för kommunen. Det betyder att kommunen ska prioritera arten och dess livsmiljöer i sitt naturvårdsarbete.
Enligt kommunens naturvårdsprogram ska ansvarsarterna omfattas av åtgärdsprogram, som syftar till att verka för att bibehålla eller öka utbredningen av kommunens ansvarsarter och ansvarsnaturtyper.
Under 2022 inventerade kommunen förekomsten av kungsfiskare och tog fram ett lokalt åtgärdsprogram för arten.
Om Kungsfiskaren
Kungsfiskaren, Alcedo atthis, är beroende av åar och bäckar med lummig strandvegetation. Den behöver även tillgång till lodräta strandbrinkar för att kunna bygga bo. Fågeln äter fisk som fångas genom störtdykning från utskjutande grenar. Den måste ha stillastående eller långsamt rinnande vatten för att kunna riska. Starkt forsande vatten accepteras inte. Boet grävs normalt ut i en strandbrink som kan bestå av sand, lera eller jord. I Lerums kommun är arten starkt knuten till Säveån, men den förekommer också i andra vattendrag i kommunen, så som i större biflöden till Säveån, Lerån och Lärjeån.
Kungsfiskaren är klassad som sårbar i Artdatabankens röda lista över hotade arter. Kulvertering av vattendrag och erosionssäkring, precis som rensning av strandbuskage och nedtagning av träd, försvårar eller omöjliggör häckning. Största hindret för artens vidare utbredning i södra Sverige är bristen på lämpliga strandbrinkar.
Kommunens inventering av kungsfiskaren
Under 2022 inventerades boplatser för kungsfiskaren. Dels gjordes en återinventering av tio lokaler som inventerades 2012, dels inventerades nio lokaler som bedömts kunna vara lämpliga för arten. Inventeringen syftade till att bedöma respektive lokals potential som häcklokal för arten samt att föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra lokalerna, till exempel biotopvård i befintliga strandbrinkar eller att anlägga konstgjorda strandbrinkar.
Inventeringen och framtagandet av åtgärdsprogrammet genomfördes med hjälp av statligt bidrag för lokala naturvårdssatsningar, så kallat LONA-bidrag.
Senast uppdaterad: