Hållbar konsumtion

- Måltidspersonalen är måna om att ta tillvara hela råvaran och har goda rutiner för att minska onödigt svinn. Frukostgröt och grönsaker kan till exempel hamna i nybakat bröd, säger Maria Vitalis, utvecklingsledare.

Matsvinnet mäts fyra gånger per år. 2021 var svinnet 51 gram per portion, men minskade året efter till 44 gram, vilket är bättre än målet för 2022. Det låter kanske inte mycket men för hela kommunen innebär det att 48 kilo mindre mat kastas varje dag och en besparing på cirka 500 000 kronor per år.

- Maten ska göra nytta och hamna i magen. Inom skolan serveras två huvudrätter varje dag och ett grönsaksbord. Det möjliggör för fler att hitta något de tycker om, säger Maria Vitalis.

- Vi uppmanar eleverna att ta om i stället för att ta för mycket första gången. De som önskar mer mat får gå före i kön, säger Carina Pettersson, måltidsbiträde.

Grymma kockar

Måltidsservice lagar mat åt förskolor, skolor och äldreboenden. Sofie Flink är köksmästare på Lerums gymnasium.

- Kockarna är jäkligt grymma och det är ett kul arbete att försöka nå hållbarhetsmålen.

Aktivt val av livsmedel

Kommunen strävar efter att välja livsmedel utifrån säsong, miljömärkt fisk, svenskt kött och fågel. Sedan är målet att andelen ekologiska livsmedel ska vara 42–44 procent.

För att minska måltidernas negativa effekter på klimatet är matsedlarna varierade. Nötkött är ett av de livsmedel som ger högst klimatavtryck.

- Därför blir det oftare kycklingköttbullar i stället för köttbullar gjorda på nötkött, säger Sofie Flink.

Genom att alternera med andra köttslag, baljväxter och grönsaker kan nötkött finnas kvar på menyn.